Medaljens baksida

Jag börjar tröttna på att så många människor ser världen som svart eller vit, ond eller god, rätt eller fel.

Ta det här med miljöfrågorna till exempel.

Jag hörde på radion att ett försök att få fler att köra el-bil är att se till att det finns snabb-laddnings-stationer på strategiskt utvalda platser. Snabb-laddning skulle innebära att batteriet laddas fullt på 30 min istället för flera timmar och strategiska platser är i/vid centrum av olika slag. Det skulle vara gratis under en 5 års period att ladda sin el bil och det skulle finnas tillgång till gratis wifi för dem som behöver sysselsättning under laddningstiden. Visst, jätte bra, ju fler som låter bli bilar som drivs av fossila bränslen, desto bättre.
Vad är då medaljens baksida? Jo, att vi borde dra ner på elkonsumtionen, inte öka den. Går det åt mer el behövs mer el tillverkas, men ingen vill bygga ut vatten- eller kärnkraften. Vindkraft - ja tack - men inte där jag bor eller vistas. Solkraft - ja tack - men ger den tillräckligt här på våra breddgrader?

I samma program som dom pratade om el-bilar pratade de även om bilar som drivs av bio-gas, och det är ju också jätte bra, matavfallet tas till vara och alla är nöjda och glada, eller?
Medaljens baksida är att mängden matavfall till biogas är redan nu för liten. Den biogasanläggningen som programmet besökte tog redan emot matavfall från 8 kommuner i Stockholmsregionen och hade inga problem att ansluta många fler kommuner. När man sedan propagerar från annat håll för att vi inte ska köpa/tillaga mer matvaror än vi behöver för att minska på matproduktionen och matavfallet, ja då blir ju matavfall till biogasanläggningarna ännu mindre.

Under våren var det många som uppmärksammade Brasiliens bygge av ett vattenkraftverk i regnskogen och att en indianstam skulle bli radikalt påverkade på ett för dem negativt sätt.
Medaljens baksida? Om Brasilien inte bygger sitt vattenkraftverk, hur ska de då producera den mängden el de behöver? Vad är alternativet? Kolkraft eller annan fossil råvara? Kärnkraft? Sol eller vindkraft? Och hur stora/många sådana kraftverk skulle behövas för att producera lika mycket el som det omtalade vattenkraftverket? Ingen människa, eller i alla fall relativt väldigt få människor, är beredda att göra avkall på den så kallade bekvämligheten vi har i dagens moderna samhälle, annars är väl den enkla lösningen att använda mindre mängd el...  Jag är övertygad om att beslutsfattarna i Brasilien har vridit och vänt på problemet för att hitta den bästa lösningen, eller, ja, kanske inte den bästa men den minst sämsta lösningen, eller den som är bäst på lång sikt.

Jag säger inte att något av ovanstående är rätt eller fel, bara det är världen inte är svart och vit. Och det gäller nog fler frågeställningar än miljöfrågorna.

Fair Play Pris

I helgen har A varit på fotbolls cup. Själva cupen gick väl så där för A's lag (klubben han spelar för har tre P04-lag) men det roliga var att ett av klubben's P04-lag tog hem cupens Fair Play Pris. Det är andra året i rad!

Fair Play Priset är ett lagpris som är till för att motivera ett bra uppträdande. Under matcherna gör domarna en helhetsbedömning av lagets uppträdande av hur spelarna uppför sig på planen, hur ledarna agerar samt hur föräldrar och andra supportrar beter sig, det vill säga alla som är anknutna till laget involveras, både barn och vuxna.

Det här är väl ett erkännande om något att A's tränare gör ett bra jobb. Jag har alltid tyckt att tränarna känns som ett just och rättvist gäng med sunda värderingar, och detta visar att även andra ser det och håller med.

Han är lyckligt lottad vår A som har så fantastiskt bra tränare i fotbollen, och innebandytränarna är i samma klass. Det är bara tacka och ta emot att han får vara med så bra förebilder under dessa år.

Sedan är ju frågan hur länge han orkar hålla igång med allt. Under hösten ser aktivitetsschemat ut som följer:

• Fotboll - träning två*90 min, samt en frivillig extraträning à 60 min + en serie match per vecka, nu i höst dessutom ytterligare två cuper. Serien håller på till 8:e oktober, avslutningen brukar vara veckan efter det, sen ett par veckors uppehåll innan inomhusträningen sätter igång. Hittills har vi skippat inomhussäsongen på grund av
• Innebandy - startar 1 september med två träningspass à 90 min per vecka och när serien sätter igång är det dessutom 1 -2 matcher per helg. Antar att det blir några cuper också.
• Simning - träning 45 min en gång i veckan utom de tillfällen då träningen krockar med klubbmästerskap (tävling).
• Klarinett - lektion 30 min i veckan, på skoltid tack och lov. Nu ryktas det om orkester också, och om jag fattat rätt krockar den med ena fotbollsträningen.
• Sen tillkommer ju läxorna (som har högre prioritet än alla fritidsaktiviteter tillsammans) och så vill han vara med kompisar emellanåt också...

Åskoväder

Igår drog världens åskoväder förbi. Jag var bara tvungen att gå ut för att beundra det fantastiska skådespelet. Det var soligt och blå himmel åt ena hållet och typiskt åskgrå åt andra. Där emellan var molnen guld, gul, aprikos, rosa. Såg tydliga cumulonimbus och blixtarna for kors och tvärs över himlen och bakom molnen. En blixt slog ner inte alls långt bort och då riktigt skallrade det i väggarna samt att dundret nästan kändes i kroppen.

När jag beundrat spektaklet en stund gick jag in och hämtade kameran, kände bara att jag måste försöka föreviga detta skådespel. Här kommer några av bilderna (klicka på dem så blir de större):

Frontens kant.

Solen färgar molnen i guldrosa färg medan åskmolnen hopar sig till höger i bild.

Gjorde flera försök att fånga blixten, men lyckades inte trodde jag tills jag tittade på bilderna i datorn:
precis i trädtopparna längst till höger i bild skymtas en blixt.

Titel? Måste man ha det?

Så var skolan igång igen. Tyvärr tycker jag att skolan de går på blir lite, lite sämre för vart läsår som går.

I S klass t.ex. har ökat antalet elever med 3 st och ev. en 4:e på gång, utan att säga något i klartext till oss föräldrar. Det har hela tiden sagts att de ska vara 32 st t.o.m årskurs 3, för att bli 54 st i årskurs 4, och 72 st i årskurs 6. Men nu kan de visst vara 34, ev. 35, i årskurs 2? Lite intressant matte att när en slutar fyller man den platsen med 2-3 st elever. Tänk om det kunde vara så i arbetslivet också, när en slutar ersätter man den med 2-3 stycken, i stället för som det verkar vara generellt, att när en slutar får de som är kvar dela på arbetsuppgifterna.

Totalt sett är det fortfarande en mycket bra, fungerande skola, men jag som följt den från början kan skönja en svagt nedåtgående trend. Får väl hoppas att trenden vänder.

För A är enda orosmomentet just nu att hen som mobbat barnens kusin har börjat i klassen. Hoppas mobbaren har kommit på bättre tankar under sitt år på inom Montisoriskolan.

Ett annat störmoment så här under terminsstarten är fotbollen. De har hastigt och lustigt bestämt sig för att göra nya lag och blanda om bland både barn och tränare. Egentligen tycker jag att det är en bra ide och jag är övertygad om att det är bra för laget, men på grund av nyordningen ändras även spelschemat för matcherna. Jag som var så glad över att de matcher A skulle ha spela under hösten funkade med familjens aktiviteter i övrigt, nu är det bara att hoppas att han hamnar i det nya laget som får hans gamla lags spelschema eller det laget vars spelschemat var mycket snarlikt (samma matcher men andra tider), jag är mest orolig för att han hamnar i det lag som får det spelschema som passar vår agenda sämst.

Och ovanpå alltihop väntar vi på dödsstöten från kulturskolan - var och när blir A's klarinett lektion och när är orkestern?

Måndag

Vips så har det gått en vecka igen. Det är mycket så här i början av hösten. För pojkarna är fotbollen igång igen, simningen likaså och de första inneband-mailen börjar dimpa ner i inboxen.

För egen del är ridningen igång igen, och på jobbet börjar kalendern så smått fyllas med diverse möten.

Det går åt mycket tid till att tänka och fundera och det är mycket att förhålla sig till. Nya rutiner, aktivitetskrockar, ska han få göra ditten, ska han få datten...

Och kvällarna blir snabbt mörkare...

Noll koll

När jag skulle gå ut och gå med grannen tidigare i kväll hittade jag inte mina nya walking-skor som jag köpte för ett tag sedan. De är inte ens upplockade ur skokartongen, men borta är de, både skor och kartong.

Saknar dessutom en tunika, även den är puts väck, och då är den ändå cerise, jätte cerise.

Känns som om det är flera saker som försvunnit spårlöst den senaste tiden och aldrig dykt upp igen. Jag som alltid har haft full koll på allting känner plötsligt att jag har noll koll. Scary!

Stor, men ändå liten

Så var det då vardag igen. Upp och iväg till fritids/jobb. Och lite nytt blir det nu eftersom A slutat fritids och går på fritidsklubb, samt att det blir nya klassrum för både A och S (men S verkar få tillbaks det klassrummet han hade när han gick i förskoleklassen).

Den stora skillnaden mellan fritids och fritidsklubb är att fritids har i princip samma omsorgsnivå som förskolan. Fritids har öppet 6 - 18, serverar frukost och mellanmål, är det ingen skola får de lunch också, medan fritidsklubben bara har eftermiddags omsorg, från skolans slut till 16:30 (16 på fredagar), mellanmål ingår, på lovdagar är det omsorg från 9 med samma stängning som skoldagar, och då ingår lunch också.

Så nu håller vi på att diskutera hur vi ska göra med A:

• Ska han äta frukost hemma och åka iväg till skolan själv, eller ska vi betala extra (10 kr) och låta honom äta frukost på skolan?
• Ska han stanna på fritidsklubben tills de stänger eller ska han få åka hem tidigare, t.ex. efter mellanmålet?
• Och den fråga det egentligen handlar om: är han mogen nog att få egen hem-nyckel?

Tja, vem vet. De senaste dagarna har A tyvärr visat att han är långt ifrån mogen nog att ha en egen nyckel, men å andra sidan kan han ju växa med uppgiften, och det kanske jag och H också gör...

Jämför jag med mig själv så fick jag nyckel när ja gick i 1:an, och inte hade jag fritids heller (öppnade inte förrän jag började 2:an, jag och en klasskamrat hade fritids på dagis), men å andra sidan var mamma hemma eftersom min syster kom under höstterminen när jag gick i 2:an, och när föräldraledigheten var slut blev mamma dagmamma, och efter det började hon plugga, så hon var hemma när jag kom hem långt upp i åldrarna. Mamma var färdig med sin utbildning och tog examen samma år som jag gick ur 9:an, och då var det liksom inget problem längre...

Björnbär

Vi har haft vilda björnbär på tomten. Förra året såg det ut som om de höll på att försvinna, det var bara en björnbärs-gren kvar och det blev mer och mer hallon. Jag har för mig att björnbär kan  försvinna efter några år, så jag tänkte mest att det var kul så länge det varade.

I år har jag inte brytt mig så mycket om snåret där björnbären funnits, men så behövde H hjälp med att lyfta upp buskaget medan han klippte, och då såg jag att det var gott om björnbär, både kart och mogna, och det fanns flera kraftiga nya grenar, så det kanske finns hopp om björnbär på tomten i fortsättningen också.

Först sa jag till S att han absolut inte fick plocka av björnbären, för mamma behövde dem. Sedan kom jag på att det är ju bättre att jag ger mig ut i närområdet och ser om jag hittar några björnbärsbuskar så jag kan plocka det jag behöver och så kan vi plocka fritt i trädgården.

Sagt och gjort, jag och S tog våra cyklar och for iväg. Tänkte att vi behövde nog ge oss iväg en bra bit, men alldeles i närheten hittade vi en buske och fick snabbt fyllt burken vi hade med oss, och jag tyckte jag såg några buskar till inte långt därifrån.

Så nu har vi ätit glass med björnbär till efterrätt och jag har satt en sats björnbärslikör!

Känns bra att det finns björnbär på hemmaplan också, nu när det inte är lika naturligt att åka till Orust och plocka. Kommer väl antagligen inte att plocka i 10 l hinkar längre, men det verkar som om det finns tillräckligt för att kunna göra likör, paj och liknande.

Blivande björnbärslikör.

Seglarskola

Under denna vecka har båda pojkarna varit på sommarseglarskola. Jag är imponerad av hur mycket S kom ihåg från sin seglarkurs förra året, hur mycket A hade med sig från sina två tidigare år, och jag är imponerad av hur mycket mer det lärt sig denna vecka!

Lägret var ett 5 dagars dagläger mellan 9 och 15. Båda pojkarna seglade optimistjollar.

Idag var det avslutning med diplom- och märkesutdelning samt att de passade på att visa sina nyförvärvade kunskaper för oss nära och kära.

En översikt över segelsällskapets område taget från klubbhuset.

Dagen till ära hade H investerat i ett nytt objektiv till kameran. Vi hade ett fast 50 mm och ett 15 - 85 mm, så nog slog han till på ett 70 - 300 mm. Båda tyckte vi att det funkade bra, lite tungt bara om jag får säga...

A in action!

S in action!

Hela armadan av optimister! 

Rätt var det var kom det en snok simmande mellan bryggorna.

Tankar

Det är mycket som snurrar i mitt huvud just nu. Allt möjligt bara far omkring där inne.
Inga klara tankar, mest lösryckta meningar. Inga specifika händelser, mer ögonblicksbilder.

Dåtid. Nutid. Framtid.

Har svårt att fokusera, tappar tråden, avslutar mitt i meningen, hör inte vad människor säger.

Bränder, skilsmässor, presentinköp, aktiviteter, jobb, föräldraroll, prylar, bil, fb, familj, bloggar, vänner, barn, bröder, syskon, hälsa...

Har jag gjort rätt val? Om inte, spelar det någon roll?
"Man får vara glad att det blev som det blev, när det inte blev som det skulle"