Nojor, egna och andras

Snart fyller jag år. Det är inte med någon vidare glädje jag ser fram emot detta. Jag fyller 45, och helt plötsligt har gungbrädan tippat över från 40+ till 50-. Det var ju inte så länge sedan jag var 35... vart tar tiden vägen och vad gör jag med den?
Senast jag hade åldersnoja var inför min 25-årsdag, vilket borde innebära att nästa kommer inför födelsedag nr 65.

Vargar är också något folk nojar sig över. Överhörde ett samtal mellan två av personalen på pojkarnas skola. På måndagar har S klass utelektion, på tisdagar går halva klassen ut med fritids och på onsdagar går andra halvan ut med fritids. Det var tydligen föräldrar som oroade sig för att barnen skulle vara utanför det inhägnade skolområdet nu när varg varit synlig i trakterna. Jag har inte ens reflekterar över att man skulle låta bli att gå ut i skogen för att det finns varg.
Sannolikheten att bli dödad av en varg borde vara mycket läger än sannolikheten att omkomma i en trafikolycka, och jag tvivlar starkt på att föräldrar i allmänhet tvekar över att sätta barnen i bilen och köra dem till/från skolan.

Men det är väl det som är grejen med nojor - de är irrationella!

Här har varg varit synlig. Bild från www.gp.se

Nytt år - nya, gamla och nygamla vanor

Ur ett hälsoperspektiv var 2012 ingen hit, det jag lyckades med var väl att dra ner på mängden lagad mat. Men nu är det ett nytt år och dags att liva upp gamla bra vanor.

Så sedan förra måndagen har jag åter igen börjat:

• gå i trapporna på jobbet varje tillfälle som ges i stället för att ta hissen (sitter på 7:e våningen), har gjort det förut, men tappade den vanan sista kvartalet förra året
• ridlektionerna, hoppas bara jag håller mig i mer ridbart skick i framtiden än det varit i dåtiden
• simma, nu när pojkarna har sin simning på olika dagar öppnas en möjlighet för den medföljande föräldern att ta ett simpass under tiden lektionen pågår (det blev 500 m första gången)
• core på boll (lunch-gympa på jobbet), även det en gammal vana som återupptas

Dessutom har jag behövt skotta två gånger och vi har stor garageuppfart, tack och lov har det varit ganska lätt snö.

Hoppas nu bara inte min kropp får en chock av denna rivstart av fysiska aktiviteter.

Snart är glada julen slut, slut slut...

... julegranen bäres ut, ut, ut.

Tjugondedag jul eller Knut, dagern då julen kastas ut enligt traditionen. Tjuvstartade lite i går, men nu så är det mesta bortplockat. Det är väl bara julgransfoten och -mattan som ska torkas och packas ner i sin lådor, och sedan skall lådorna upp på vinden, sedan är julen bortstädad för denna gång. Saknar redan ljuset från advensstakar och -stjärnor, det är inte samma mysfaktor på de lampor vi har resten av året.

Annars löpte väl jul och nyårshelgen på i lugn och maklig takt. Två omgångar med magsjuka hann vi med, tack och lov var det bara en gosse som var dålig i varje omgång, jag och H klarade oss.

En begravning har jag också varit på.

Nu försöker vi hitta tillbaks till vardagen och rutinerna, det går väl så där.

Flygande Kurre

Börjar du bli trött på skinkan och vet inte riktigt vad du ska göra med den? Då kommer här ett litet tips. Receptet är eg för kassler, men det går lika bra med skinka.

Flygande Kurre
4 portioner. Tid: ca 15 min samt ca 15 min i ugnen

500 g kassler eller skinka
2 bananer
1 dl salta jordnötter
2,5 dl mellangrädde
0,5 dl chilisås
1 tsk potatismjöl
1 tsk italiensk salladskrydda

• Tärna köttet och lägg i botten på en smord ugnssäker form.
• Skala och skär bananerna i skivor. Strössla bansnskivorna över köttet tillsammans med jordnötterna.
• Vispa grädden till ett pösigt skum, använd gärna elvisp. Rör i chilisås, potatismjöl och italiensk salladskrydda. Häll gräddblandningen över kasslern, bananerna och nötterna.
• Gratinera mitt i ugnen i 225°C, ca 15 min.
• Servera med ris.

Grundreceptet kommer ursprungligen från ICA.

Gott slut...

Nu är tid för återblickar och summering, men jag känner att det som summerar 2012 är ilska och frustration. Därför lämnar jag nu 2012 bakom mig och hoppas att 2013 blir bättre.

Gott Nytt År!

Granen står så grön och grann i stugan...

Så var då julstöket klart i år också. Varje år tvivlar jag på att det hinner bli klart i tid, och varje år är det färdigt med några timmar till godo.

Årets upplaga av Julgran.

Årets pepparkakshus, ena sidan...

... och andra.

God Jul!

Nu är det Jul!

Nu börjar det kännas jul på riktigt, har varit på Hellmans Drengar's julkonsert som kort och gott sammanfattas med: gåshud, skratt, tårar!

121212

Kul datum, inte många kvar nu.

Annars är väl läget oförändrat, vilket märks på blogginläggsintensiteten. Inte ens ridningen är kul. Pojkarna är i luven på varandra nästan hela tiden. Tycker tiden går för fort och jag hinner inte med en bråkdel av allt jag vill vilket resulterar i att jag går och lägger mig alldeles för sent.

Och kallt har det varit, men det ska det tydligen bli ändring på inom några dagar, temperaturen skall enligt prognosen lägga sig kring nollan, vilket i den här delen av landet brukar betyda ishalka, suck.

Har i alla fall adventspyntat, varit på adventsfrukost med As klass, haft Julfest med jobbet, bakat pepparkakor och lussekatter, köpt nästan alla julklapparna samt varit på Lussefirande med S's klass.

Några ljusglimar är dock Lucia och den kommande Julkonserten med Hellmans Drengar. Och pojkarna är riktigt underbara och goa när de inte är tillsammans. S håller förresten på att knäcka läs-koden.

Så visst finns det hopp!

Gnällspik

Det är ingen bra höst. Men det kanske märks på det ena gnäll inlägget efter det andra (och en massa annat gnäll som inte dryftas här), men det är så det känns just nu. Ute är det mörkt och grått. Pojkarna är i luven på varandra från det att de vaknar tills de går och lägger sig, och det är inte den ena som är mer på den andre utan de är lika goda kålsupare båda två.

Kanske inte var en så bra idé att låta dem vara hemma under jullovet? Men å andra sidan är vi trötta hela familjen och två veckor utan att behöva gå upp och åka iväg är kanske just det vi behöver.

De är söta när de sover i alla fall.

Var på Galenskaparna och After Shave's 30 årsfest i torsdags. Lite trist att Knut Angered var sjuk, men den var himla bra ändå, en skrattfest med hög igenkännings faktor!

Grått

Jag känner mig lika grå som Novemberdagen utanför fönstret har varit idag. Jag borde sova mer men ska bara... det är inte bara påsar under ögonen längre, utan även över (undrar om de försvinner om jag sover mer, eller om mitt sömn-slarv har satt permanenta spår). För att inte tala om bristen på tålamod...

Sedan händer det en massa tråkiga och ledsamma saker i perferin och jag är rädd att den trenden ska krypa närmare och drabba den som är närmare och allra närmast. Pessimist - javisst!

Lönen då? Jo tack, först var jag riktig nöjd då jag fick mitt emellan det jag begärde och min tänkta lägsta acceptens nivå. Sedan när det visade sig att jag fått lägre en potten var jag inte lika glad längre. Sedan kom jag ihåg att min chef sa att de var nöjda med min prestation och att lönen byggde på det samt att de sett över strukturen i gruppen och på avdelningen, så då kändes det ok igen. Så om jag då försöker vara lite positiv så var det väl strukturen som gav mig lite lägre resultat. Låg i alla fall inom spannet där de flesta hamnat, både i reda pengar och i %.

Annars har jag en förkylning som ligger och lurar. Först var det hosta, sedan rann ögonen i flera dagar och idag har det inte runnit alls från ögonen men näsan har börjat rinna istället samt täppt till sig lite och det kliar något vansinnigt i öronen. Hoppas det inte blir värre.

Igår var jag på Skyfall, den senaste Bond-filmen. Den var bra tycker jag och kändes inte alls lång trots sina 2 h och 20 min.