Så var då det sista och tredje kalaset i hamn!
Igår var det då dags för A att fylla 5! Hela dagen kändes knasig på grund av sommartiden. Vi började med paket och sång på sängen. A var mycket nöjd med starten på dagen. När han hörde att vi inte skulle hinna fika efter söndagsskolan valde han att hoppa över det denna söndag (gissa vad som drar *ler*). Efter en enklare lunch styrde vi kosan mot Lekstan, ett relativt nyöppnat ställe i stan, där kalaset med stort K skulle hållas. Vi slog på stort i år och bjöd hela avdelningen på dagis samt lite kusiner och övriga kompisar, totalt 25 st.
2 tackade nej p.g.a. att de var bortresta, alla andra kom, inte ens ett litet sjuk-avhopp blev det (vilket jag tycker är helt otroligt då samtliga inbjudna var födda mellan -06 och -03).
Kalaset blev en fullträff, alla var jätte nöjda, både barn och vuxna (det var relativt många som stannade, kan ju inte bara bero på att vi bjöd på fika). Även idag har vi fått många positiva kommentarer. A fick så mycket presenter (4 papperskassar hade vi med hem), och vilka grejer han fick: Lego (både City och Bionicle), spel (både inne och ute), böcker, bilar, köks-saker, kikare, handduk m.m. Helt otroligt. A hade inte ens ro till att öppna alla presenter under kalaset, så han hade att göra även när vi kommit hem. Han började använda några under kvällens lopp, och idag har han byggt en hel del Lego.
Det var en mycket nöjd 5-åring som gick till sängs.
Vi har fått en hel del (negativa) kommentarer över att vi bjudit hela dagisavdelningen, och för att göra en lång historia kort: på A och S dagis är det åldersindelade avdelningar. PÅ A's avdelning går det 21 st barn födda 2003 och 2004, så att sålla efter ålder var ingen hit. A's tajtaste vän är en tjej, så att gå efter kön var inte heller någon bra idé. Gruppen som sådan funkar helt suveränt, så att tvinga A att välja ut x st att bjuda kändes nästan elakt, och till hösten försvinner 13 st av dem till skolan (eller förskoleklass som det så fint heter), så det finns inga garantier för att det till nästa år är lika naturligt att bjuda hela avdelningen, så därför fattade vi det beslutet att i år kör vi ett gigantiskt kalas på något av stadens inomhus lekarenor, och så blev det. Och med facit i hand var det helt rätt beslut.
I morse kl. 8.10 hade S tid hos tandläkaren för sin 3-års kontroll. Det var inte kul att sitta i väntrummet och se att klockan var strax efter 7. Det borde vara böter på att inte ställa om klockor på offentliga platser.
Besöket gick över förväntan. Han är helt otrolig den unge mannen. Att den tandsköterskan inte gick och hämtade hörselproppar är för mig en gåta, S fullkomligt tjatade hål i huvudet på henne, men att svara på hennes frågor, nej, nej, det fanns så mycket annat att dryfta. Men han gapade fint och det var inga problem att räkna tänderna. Sen blev det lite långtråkigt att vänta på tandläkaren, så då blev han mutad med presenten man får efter besöket, och då valde han en ring med en blå stjärna på.
När tandläkaren väl kom, så skulle S undersöka honom med spegeln, för det hade ju tandsköterskan gjort med honom. När det var klart var det inget problem att byta tillbaks rollerna. Och han lyckades charma till sig ytterligare en present, denna gång valde han en ring med ett rött hjärta. Tandläkaren avslutade besöket med att säga att det var första gången någon 3-åring hade försökt undersöka honom.
Han är en framåt liten kille, hoppas det inte kommer att ställa till allt för mycket problem för honom i framtiden.
