Gnällspik

Det är ingen bra höst. Men det kanske märks på det ena gnäll inlägget efter det andra (och en massa annat gnäll som inte dryftas här), men det är så det känns just nu. Ute är det mörkt och grått. Pojkarna är i luven på varandra från det att de vaknar tills de går och lägger sig, och det är inte den ena som är mer på den andre utan de är lika goda kålsupare båda två.

Kanske inte var en så bra idé att låta dem vara hemma under jullovet? Men å andra sidan är vi trötta hela familjen och två veckor utan att behöva gå upp och åka iväg är kanske just det vi behöver.

De är söta när de sover i alla fall.

Var på Galenskaparna och After Shave's 30 årsfest i torsdags. Lite trist att Knut Angered var sjuk, men den var himla bra ändå, en skrattfest med hög igenkännings faktor!

Grått

Jag känner mig lika grå som Novemberdagen utanför fönstret har varit idag. Jag borde sova mer men ska bara... det är inte bara påsar under ögonen längre, utan även över (undrar om de försvinner om jag sover mer, eller om mitt sömn-slarv har satt permanenta spår). För att inte tala om bristen på tålamod...

Sedan händer det en massa tråkiga och ledsamma saker i perferin och jag är rädd att den trenden ska krypa närmare och drabba den som är närmare och allra närmast. Pessimist - javisst!

Lönen då? Jo tack, först var jag riktig nöjd då jag fick mitt emellan det jag begärde och min tänkta lägsta acceptens nivå. Sedan när det visade sig att jag fått lägre en potten var jag inte lika glad längre. Sedan kom jag ihåg att min chef sa att de var nöjda med min prestation och att lönen byggde på det samt att de sett över strukturen i gruppen och på avdelningen, så då kändes det ok igen. Så om jag då försöker vara lite positiv så var det väl strukturen som gav mig lite lägre resultat. Låg i alla fall inom spannet där de flesta hamnat, både i reda pengar och i %.

Annars har jag en förkylning som ligger och lurar. Först var det hosta, sedan rann ögonen i flera dagar och idag har det inte runnit alls från ögonen men näsan har börjat rinna istället samt täppt till sig lite och det kliar något vansinnigt i öronen. Hoppas det inte blir värre.

Igår var jag på Skyfall, den senaste Bond-filmen. Den var bra tycker jag och kändes inte alls lång trots sina 2 h och 20 min.

Arg

Var kommer all ilska och frustration ifrån? Det skulle jag vilja veta. Känner mig arg, frustrerad och trött mest hela tiden. Därför händer det inte så mycket här just nu. All frustration ger mig skrivkramp.

Mörkt

Det känns mörkt nu, både ute i naturen och inne i själen.
Är trött och förkyld, men såret på ryggen har äntligen läkt.
Är ingen bra mamma, är mest arg och irriterad.
Känns som allt jag tar mig för går mig emot.
Kalender-krockar är mer regel än undantag, och då är det ganska glest mellan happeningarna.
Och snart är advent här och då kommer alla måsten, vill och borden i en strid ström ända fram till jul.

Jag vill rycka upp mig, men hur?

Weekend

I fredags var jag och såg Lena Ph på Rondo. Klart sevärd och värd ett besök. Lite tråkigt dock att det inte fanns utrymme för extranummer, men annars klart godkänt. Satt lite på sidan, så jag hade inte full koll på vad som hände inne på scenen, men på det sätt scenen var uppbygd gjorde det ingenting.

Bild från http://www.dotoday.se/sv/goteborg/rondo-liseberg/lena-philipsson/9764107-a

Jag har väl aldrig varit ett stort fan av Lena Ph, först låtarna med henne jag köpte var de från "Så mycket bättre" säsong 2 (2011), ganska nyligen med andra ord. Men hon har liksom alltid funnits där, hon slog ju igenom på 80-talet då jag var tonåring. Och så känner jag hennes syssling...

Annars har väl helgen gått i sportens tecken med både innebandy och fotboll. Och Elfsborg tog SM guld i fotboll till A's stora lycka, men mamma och pappa fattade ingenting.

Och så missade S ett Halloweenparty, men jag känner mig oskyldig, även om det gör ont i mamma-hjärtat, men jag har svårt med en inbjudan bestående av en 7-åring som kommer springande i skolkorridoren en måndag och frågar om S vill komma på hans Halloweenparty på lördag och mitt svar är "jag tror det går bra, men vilken tid är det" och vid en närmare koll med pappan ifråga får till svar att "jag tror mamma sa vid 3" och thats it. På lördagen drygt 1 h innan det eventuella partyt eventuellt skulle börja skickade jag ett SMS för att kolla om det var något eller ej (jag är på väg till innebandyn med A). Inget svar. Vid 22-tiden på lördags kvällen ringde mamman ifråga, först då hade hon sett mitt SMS och partyt var sedan länge slut. Tur i oturen så verkar S inte särskilt ledsen för det missade partyt.