Tävling hos Solve foto & form

Vi har länge, ja i flera år, tänkt att vi kanske skulle ta och ta hela familjen till en fotograf och ta en familjebild. Oftast är det ju jag eller H som står bakom kameran, och vi har inte riktigt ögat för att få till det där lilla extra. Visst händer det att vi får till en riktigt bra bild, men det är snarare tur än skicklighet och långt ifrån planerat.

Och helt plötsligt fanns den där, tävlingen hos  Solve foto & form där man kan vinna "En fotografering med mig som fotograf, en timma utomhus på en plats vi kommer överens om i eller nära Göteborg någon gång under mars eller april. Jag fotograferar till exempel dig, du och din partner, ditt barn, du och ditt barn, alla dina barn, din hund, du och din hund, [...]"

Caroline har jag följt sedan vi hängde i samma ankomstgrupp på Allt för föräldrar, och jag har sedan dess haft ett gott öga till hennes foton och bildspråk. Så nu är det väl bara att hålla tummarna och hoppas på en vinst...

Påverkad av en bok

Fick stanna hemma hela vecka på grund av ett litet elakt virus. På fredagseftermiddagen gick det i alla fall från att vara hostan från hell till att mer påminna om en vanlig förkylning med rinnande, något tät näsa och lite mer normal hosta.

Har fördrivit tiden med film och böcker.
Måndag: jag läste "Är det saltmannen" av Joakim Arhammar och såg SATC.
Tisdag: såg jag SATC 2.
Onsdag: jag läste "Tidens död" av Isaac Asimov (se även inlägget nedan).
Torsdag: jag läste "Rätt åt dig" av Jane Fallon. Jag har även läst hennes debutroman "Dumpa Matthew".
Fredag: Jag läste "Skilda verkligheter" av Marianne Fredriksson.

Jag har bara läst en bok av Marianne Fredriksson tidigare, nämligen hennes tionde roman "Enligt Maria Magdalena" och den grep mig på ett mycket positivt sätt.

Så när jag satte tänderna i "Skilda verkligheter" hade jag en hög förväntan om vad som skulle komma. Och jag blev inte besviken, men slutet var så hemskt, så hemskt, så tårarna bara strömmade ner för mina kinder och jag har fortfarande en olustkänsla kvar i kroppen. Kanske beroende på min egen historia, men jag förstod känslan så väl...

Att en bra bok kan få en att må så dåligt...

Påverkad av en blogg

Jag är sjuk. Det händer inte ofta. Förra året till exempel var jag inte hemma en enda dag på grund av egen sjukdom. Nu har jag varit hemma i tre dagar, och jag blir nog hemma i morgon oxå, minst... har en hosta som kan väcka de döda, river sönder min hals, ger knip-övningar ett nytt begrepp och ger mina mag-, rygg- och bröstmuskler en rejäl genomkörare.

Fördriver tiden genom att spela spel, titta på film och läsa böcker.

Idag har jag läst "Tidens död" av Isaac Asimov. En av mina absoluta favorit-författare och det var en fröjd att få öppna en bok av honom som jag inte tidigare läst. Jag tyckte den var bra och i princip så sträckläste jag den.

Det som förvånade mig var hur jag hela tiden analyserade själva berättelsen. Till exempel blev jag lite störd över att de inte förklarade tideräkningen på ett bra sätt i början av berättelsen, den förstod jag inte förrän alldeles i slutet. Kanske fanns det en poäng i det, men det retade mig flera gånger under berättelsens gång.
Sen kom jag på mig själv att vid flera tillfällen reflektera över rimligheterna inom historien, alltså inte jämfört med rimligheten i den verkligheten jag lever i.

Så kom jag på vad det var. Jag har en bardomsvän, Eva, som har en blogg om sitt skrivande, och eftersom jag följer den så har jag fått en helt annan inblick i hur en författare kan tänka, vad som kan föra berättelsen framåt, vad det kan vara som gör att en text funkar eller inte funkar, etc.

Så, eftersom jag idag, tack vara Eva, har en helt annan inblick i hur en författare kan tänkas lägga upp sin berättelse än vad jag hade förra gången jag läste en bok, tog min analytiska sida över och började analysera texten utifrån sin nyförvärvade kunskap. En ny värld som öppnat sig?

Nyfiken på Evas blogg, titta här.