Gott Nytt År!

En önskan om ett Gott Nytt År till er alla!

Deppigt idag

I dag har jag känt mig ledsen och nedstämd hela dagen, vet inte riktigt varför, eller jo, det kanske jag vet, men det stör mig att jag blir så påverkad. Agera eller acceptera, men jag gör ingendera. Suck, det är inte alltid så lätt att försöka leva efter sina deviser.

Har fått mail från min väninna i England, hon kommer till Sverige i början av januari och stannar hela två veckor. I och med att hon stannar såpass länge denna gång hinner vi träffas, jippi! Hon har inte ens träffat bus-bröderna irl. Ska bli så roligt att träffa henne igen, längtar!

Bättre sent än aldrig

I september köpte vi nytt köksbord med tillhörande stolar (6 st). Bordet ställde vi in i köket med en gång, men vi har inte haft lika stort behov av stolarna, så de har blivit liggande i garaget i sina original förpackningar. Igår hade vi H's mamma och systrar med familjer på en enklare middag, och eftersom vi blev 13 till bordet fick vi äntligen en orsak att montera ihop våra nya stolar. Då visade det sig att en av stolarna var felaktig, så den gick inte att sätta ihop över huvud taget och en av stolarna hade skav på ryggen. Min kloke sambo såg då till att fixa till det så vi fick ihop 5 bra stolar och en dålig.  Den stolen var vi och reklamerade idag, ca 3,5 mån efter inköp. Vi var beredda på att behöva argumentera för vår sak, men det var inga som helst problem att byta den, de bara gick och hämtade en ny stol, så där bara. Det blir aldrig som man tänkt sig...

God Jul!

Vaknade tisdag morgon och så var det då min tur att bli sjuk... Tack och lov var H mycket bättre. Trots mitt ynka tillstånd fick vi klätt färdigt granen och fick även jul-pyntat i pojkarnas rum och lite i resten av huset. H var tapper och fick dammsugit i nästen hela huset samt att skinkan blev både ugnsbakad och griljerad. Även tvätt hann han med.

På kvällen kom ena fastern med sambo på besök och överlämnade julklappar. Dessa fick pojkarna lägga under granen.

Senare på kvällen vände det för mig och jag kände mig helt på banan igen. A hade extremt svårt att somna och han sov dåligt hela natten. Snacka om att vara uppe i varv inför julafton!

Julafton, pojkarna vaknade tidigt, 6.30 ungefär, men de gick att muta med lite tv. A hade definitivt behövt sova längre. Senare på morgonen var det dags att öppna sista paketet i paketkalendern samt de gemensamma paketen som låg under granen. Sen var det frukost och bad, då de fick användning för sin ena julklapp: nya badleksaker på pirat-temat. Efter badet tog H med sig pojkarna till kyrkan, medan de var borta gjorde jag mig i ordning. När de kom hem igen åt vi tomtegröt och sedan fick S sova middag medan A fick titta på film, H städade klart det som inte hade hunnits med igår.

Vid 13.30 kom mormor och en stund senare tittade farmor, den andra fastern med man och en av kusinerna in en stund för att lämna sina jul-klappar. Vid det här laget var det ett helt berg med paket under granen, och jag som tyckte vi verkligen hade hållit igen i år.....

Nu var det dags för fika framför Kalle, och sedan var det bara att börja spana ut genom fönstret, skulle det komma någon tomte? Jo visst där var han! Och han var mycket välkommen. Tomten delade ut sina klappar ur sin säck, S var så uppe i varv att han kallade sitt första paket från tomten för "batteri" och ville ha hjälp av tomten att öppna "batteriet". Tomten fick även svara på en hel del frågor, bl.a. hur släden fungerar då det inte finns någon snö? (Medarna byts mot hjul!) Pojkarna fick överlämna sitt paket till tomten och sen var det hej då tills nästa år. Nu var det dags att öppna resten av paketen! Alla var nöjda med det de fick. A t.o.m pussade sitt paket med Lego brandsation, så glad blev han.

När klapparna var öppnade åt vi och sedan  tittade vi lite på TV, Karl-Bertil Jonsson, och sedan var det kvällen för barnen. Mormor stannade en stund till och sedan var det även läggdags för oss vuxna. Med tanke på hur dåligt A sovit gick dagen ovanligt bra.

I morse sov A ända tills 9, men det behövde han. S vaknade lite senare, men han var vaken en bra stund kring 5 p.g.a läckande blöja. Juldagen har ägnats åt julklappar och en promenad i det härliga solskenet. Och kors i taket, det var kallt ute, t.o.m minusgrader!

Det blir aldrig som man tänkt sig, del 2

Har jul-stökat så gott det går: slagit in alla paket, huggit och tagit in granen, bakat pepparkakor med världens sämsta deg, gjort knäck, men det är fortfarande en del kvar: städa (damråttorna håller på att ta över), klä granen, göra skinkan, göra pepparkakshus försök 2 (det första huset var trasigt), göra ischoklad och marsipangodis och julpynta. Så går sambon och blir magsjuk. Han ligger i sängen och mår inte alls bra :-( Ja, ja, det som blir gjort blir gjort och resten får väl vara.

Sedan var det det där med byte av tomte-tjänster på julafton, men det får bli som det blir, tror inte det finns någon familj som vill ha besök av en magsjuk tomte, om han inte hinner bli bra tills dess.

Senare kl 22:30

Nu ser det ljusare ut för H, han har börjat äta igen. Jag har pyntat det mesta i granen och lite i övriga hemmet, sen har jag sparat lite så att bus-bröderna ska får vara med på ett hörn de oxå. Och så har jag tagit 10 st vitpepparkorn......

Det blir aldrig som man tänkt sig

Syster-yster ringde till jobbet i morse, hemifrån: kusin S har vattenkoppor!

Min första tanke var att åka dit med barnen med en gång, för det skulle vara skönt att ha det avklarat innan de kommer upp i skolåldern. Sen kom jag på att mamma inte får umgås med vattenkoppsjuka (hon har haft leukemi och gjort en stamcellstransplantation  vilken noll-ställer hela immunförsvaret) så nu gick hela jul-planeringen åt fanders. Vi har planerat mat för 5 vuxna och 4 barn, min syster har planerat för att inte vara hemma..... Men det ordnar sig nog, det är ju världsliga ting.

Det kommer tillbaka, en av mina mantran: det blir aldrig som man tänkt sig.

En dag kvar

Bara en dag kvar av den så kallade grå vardagen, sen är det jullov! Tanken var att hela familjen skulle vara lediga tom den 6/1, men det sket sig innan ledigheten ens hann började. H måste in en sväng och till jobbet på måndag, mycket tack vare tjänsteresan till Stockholm han är på väg på just nu. Det är ju en massa ekonomi-grejer som måste vara bokförda innan årsskiftet (tidsredovisningar, reseräkningar etc). Han skulle ändå till tandläkaren på måndag morgon för ett återbesök, så då är det väl lika bra att han passar på och tar en sväng via jobbet när han ändå är inne i stan.

Det går framåt

Nu på kvällen så har vi handlat det mesta av julmaten och  julklapparna. Känns så skönt. Tack mamma för att du tog hand om bröderna bus!

I lördags kväll var jag och lyssnade på manskören Hellmans Drängar's julkonsert. Har försökt komma iväg de senaste åren, men först i år fick jag till det. Det var bara så otroligt bra. Kören är super duktig och de har en kvinnlig gäst solist som sjunger helt ljuvligt. Man sitter och får ståpäls och rysningar samtidigt som tårarna rinner för att det är så vackert, och i nästa sekund asgarvar man för att det får till en helt otrolig knorr på någonting. Det hela blev ju inte sämre av att de hade konserten på Storan. Ser redan fram emot vårkonserten!

Ljusets hastighet

Mitt liv går i ljustes hastighet just nu. Försöker verkligen eliminera alla måsten och bara göra sådant jag vill (jag städar för jag vill ha rent, jag plockar för jag vill ha ordning) osv, men det hjälper inte, jag hinner inte med!

Fick i alla fall iväg (nästan) alla jul-korten idag.

S var magsjuk i helgen, så han missade Lusse-firandet på dagis igår. Jag och A kom iväg i alla fall. De var så söta och duktiga, jag blev oerhört stolt, inte bara över A, utan över hela gruppen. Vilken enorm tur vi har att A får gå i en sådan bra barn-grupp med så underbar personal!

Kors i taket

När jag gick in till A kl 21.15 för att kolla till honom så SOV han. Den senaste månaden har han somnat kring 22, vilket jag tycker är på tok försent. Kanske beror på att jag både vart på familjecentralen och på en familjecommunity och frågat om råd. Hoppas nu bara att det är början på en trend!

Penicillin

Det var UVI, så nu är det 5 dagars penicillinkur à 3 tabletter om dan.

Och en av mina vänners man klarade sin uppkörning idag. Stort Grattis! Han har tragglat med teorin länge, körningen har inte varit problemet då han hade körkort i sitt hemland, men nu är den rosa lappen äntligen på väg med posten!

Hosta och UVI

Har haft lite förkylnings tendenser de senaste dagarna, ja egentligen känner jag mig genom-infekterad: känner mig febrig men har ingen temp att tala om (37,2), ögonen rinner, snorig i näsan och slemmig i hals/luftrör och igår kom hostan som ett brev på posten. Har även en misstanke om UVI.

Skulle hålla en presentation på avdelningsmötet idag, och efter att ca 2/3 var klart blev jag alldeles torr i halsen och började hosta som en tok, när hostan väl lagt sig igen lät jag nog mest som en kraxande kråka, men jag kom igenom presentationen i alla fall.

Angående UVI, så har jag sedan en tid tillbaks haft känningar som påminner om UVI varje gång jag haft mens, men det har inte utvecklats till något mer. Nu känns det mer som den UVI jag hade för ett år sen som krävde två penicillinomgångar (två olika sorter) för att få bukt med. Så i morgon blir det nog att försöka få en tid VC och lämna ett prov.

Natt mara

Varför blir alla små petitesser så stora bara för att det är natt? Varför blir en liten kulle ett oöverstigligt berg bara för att klockan är 2 och inte 14? Det som gjorde mig så upprörd i natt att jag inte ens klarade av att ligga kvar i sängen för att jag blev så arg, upprörd och irriterad, känns inte ens värt att ägna en tanke nu på lunchen. Så vad är det som sker på natten som gör att allt blir så svårt och stort, när det egentligen är bagateller?

Depp

Här sitter jag mitt i natten för att jag är arg, irriterad och allmänt less. Less på att det aldrig någonsin kan bli som jag tänkt mig, less på att jag alltid gör fel val och fel saker. Av två onda ting väljer jag alltid det mest onda. Och är det inte så att av två val så är ju sannolikheten att välja rätt 50 %, så varför gäller statistiken inte mig? Och nu har den svenska rättstavningen försvunnit så nästan allt jag skrivit hittils är understruket av röda prickade streck (fast det ser man ju inte när man läser bloggen). Helst av allt skulle jag vilja ställa mig upp och bara skrika rätt ut: aaaaaaarrrrrrrggggggghhhhhh!

Det var någon inspirations konsult, Mikael Södermalm, som så käckt sa: Man får den kö man förtjänar. Men jag tycker inte att jag förtjänar det här livet eller vad man nu ska kalla det, överlevnaden? eller gör jag det.....  Vet någon hur man fixar en ny personlighet?

Så där jag, efter en utslängning från och omstart av web-läsarn har den svenska rättstavningen kommit tillbaks, men det hjälper inte mitt pissiga humör. Jag behöver sova, men kan inte! Jag är så nära att ställa in hela julen för jag är så less, men det kan man väl inte göra, eller..... Känner mig så fruktansvärt kass.... Ska nog gå tillbaks till sängen och dra täcket över huvudet...... och hoppas att morgonstund har guld i mun!

Hänt sedan sist

Tiden bara går och går. Jo, jag vet, det har den alltid gjort, men det känns som om mängden tid har minskat, jag hade mycket mer tid innan barnen. Kanske beror på att vi är fler som delar på den nu.....

S fortsatte att vara feberfri, så han fick gå till dagis på fredagen, pojkarna fick sova över hos mormor och mamma fick gå på sin julfest, som var mycket rolig och trevlig med god mat och underhållning bl.a av Tobbe Trollkarl.

I lördags morse sov jag tills klockan var 11! Och då var jag inte så sent hemma efter julfesten. Fram med advents pyntet, sedan iväg och hämta barnen hos mormor och sedan lite ärenden på stan och hoppsan, ett par nya stövlar till mig med 30% rabatt så notan slutade på tresiffrigt belopp i stället för fyrasiffrigt. Sen var den dagen slut. Ägnade kvällen åt att fixa iordning pojkarnas paketkalendrar. Har gjort en egen design med sex paket: en för varje advent, en för Lucia och en för julafton.

På första advent var jag i kyrkan och sjöng med församlingskören, sedan var det adventsfika och sen bar det av till Liseberg. Jobbet sponsrade med entré, mat-, åk- och spelkuponger. Så resten av dagen bestod i olika attraktioner (karuseller, tomte-land, träffa Jultomten etc), spel på varuspelen (allra helst de med ätbara vinster, men utan fru Fortuna på vår sida) och mat och dryck. A fick till sin stora lycka prova på skridskoåkning för första gången i sitt liv, men det var nog mycket svårare än han tänkt sig. Själv åkte jag och S karusell samtidigt som Casper i Arvingarna! Sen var det bara att åka hem och stoppa två trötta men nöjda gossar i säng.

Idag var det Advents drop-in på S avdelning på dagis. Det var pyssel och fika med lusse-bullar som barnen bakat. Nu börjar jag så smått fatta att det faktiskt börjar närma sig Jul!

Feber

Det här med feber tycker jag är fascinerande.  I går kväll vid 19.30-tiden hade S 39.0, i morse 36.2. Jag var tvungen att mäta om för jag trodde att termometern fått spatt, men det blev samma resultat båda gångerna. Och inget febernedsättande hade han fått. Jag fattar ingenting. Det är bara att hoppas att det håller i sig och att han verkligen är på bättringsvägen. Det skulle vara så kul att få gå på jobbets jul-fest i morgon kväll (H är på tjänsteresa och kommer hem sent i morgon kväll, så planen är att pojkarna ska sova hos mormor).

Idag var det back-up dag. Vi har ett program som initierar back-up en gång i månaden. Problemet idag var att H lagt över några filmer på datorn för att kunna lägga in dem i sin iPhone, och sedan glömt att ta bort dem. Denna glömska gjorde att back-up'en tog nästan 1,5 h och krävde 3 st DVD skivor. Vi brukar klara oss med 1 skiva och kanske 10 - 15 minuter.....

Det är lite lugnare hemma idag, för A fick gå till dagis, så jag hoppas att han får utlopp för all sin energi så att det blir lite lugnare här hemma i kväll.

  

VAB

S hade feber i morse, 38.3, inte mycket men ändock feber. Så det var bara att sätta sig och börja den stora VAB-karusellen:

- ringa S's avdelning och meddela att han var sjuk

- ringa A's avdelning och meddela att han var hemma för lillebror var sjuk. A ville stanna hemma och jag tycket det var lika bra att slippa ge sig iväg (de går på olika avdelningar på samma förskola)

- meddela växeln på jobbet att jag vabbar så att de kan koda telefonen

- meddela chefen att jag vabbar

- meddela kollegorna (det räcker att få tag i 1, men det är inte alltid så lätt) att jag vabbar och be någon skriva en kommentar på kontorsdörren

- meddela dem jag skulle ha möte med under dagen (3 olika möten, 2 olika personer) att jag vabbar samt ge dem status över det jag skulle rapportera av på mötena.

- anmäla tillfällig föräldrapenning till FK

sen kunde jag börja ta hand om barnen.

Med facit i hand så här på kvällskvisten så var det mer än rätt att hålla S hemma, han hade 39.0 nu på kvällen, vilket man inte kunde tro när man såg det tempo han höll (och har haft hela dagen), och helt fel att låta A vara hemma, han får spunk av att vara inne en hel dag, och idag var inget undantag och dessutom behöva ta hänsyn till en sjuk bror. Får se hur jag gör i morgon (förutsatt att S fortfarande har feber och A fortfarande är frisk).

Det spökar

I går kväll när jag satt vid datorn och läste bloggar (efter det jag skrivit mitt förra inlägg) så började det låta en del från S rum (ligger vägg i vägg med arbetsrummet jag satt i). Trodde att han som vanligt låg och knödde mot väggen med en napp i varje hand och en i munnen. Och som förväntat blev det lugnt igen efter en liten stund.

Senare när jag gick in till honom för att kolla att allt var ok i sängen (alla 3 nappar, gosedjur, kuddar och täcke på plats), släcka fönsterlampan och sätta i nattlampan så upptäckte jag att han hade 4 nappar i sängen. Vi har med båda pojkarna gett 1 napp vid läggning. När de somnat lägger vi dit ytterligare 2 nappar för att det ska vara lätt för dem att hitta någon om behov uppstår och för att vi ska slippa springa upp på nätterna och leta nappar. Sen har vi 1 napp liggande utan för sängen ( i S fall på översta hyllan i bokhyllan) om napparna skulle försvinna under natten och vi snabbt behöver en för att förhindra ett uppvaknande.

Men nu låg det alltså 4 nappar i sängen, och jag var helt hundra på att jag gett honom totalt 3, 1 när vi läste godnattsaga och 2 efter han somnat. När jag tittar mig omkring så ser jag att stolen som står mellan sängen och bokhyllan är flyttad närmare bokhyllan. Min teori är att S antingen vaknat och inte varit nöjd med de nappar som fanns tillgängligt (det finns en som är "bättre" än de andra) och helt sonika klättrat upp och hämtat den sista nappen.

När jag i morse (och även under eftermiddagen/kvällen) försökte få honom att klättra upp på stolen och hämta napparna som ligger i bokhyllan (för att se hur det hela gick till) så står han bara på golvet och sträcker upp armarna mot platsen där napparna ligger. Antingen är han så smart så att han inser att han ska spela oskyldig, eller så gick han i sömnen.

Dagens A

Vi sitter i bilen hem från biblioteket. A har fått det hedersamma uppdraget att hålla i tygkassen som vi hade böckerna i. Plötsligt säger han:

- Mamma, varför står det Axxxx och Sxxxx här i påsen?

Jag håller på att köra av vägen, för läsa tillhör inte en av hans färdigheter, så jag frågar:

- Hur kunde du läsa det? Det är alldelse riktigt att det står Axxxx och Sxxxx.

- Det kunde jag inte, men jag kände igen bokstäverna och då gissade jag att det stod våra namn.

Man upphör aldrig att förvånas över de små intelligenta varelserna som kallas barn!

Tina Thörner

Var i Stockholm i torsdags på arbetsmiljökonferens och där fick jag bl.a. lyssna på ett föredrag av Tina Thörner, rally kartläsaren. Vilken människa, vilken inspiratör! Temat för konferensen var riskbedömningar, det var därför hon var inbjuden, för snacka om riskbedömningar under ett rally. Jag blev i alla fall helt såld, hon hade mycket tänkvärt att säga, och sättet hon sa det på, wow alltså!

Bloggskrivtorka

Läste just i en annan blogg (My day in my way) om bloggarens vånda när hon inte bloggat på ett tag, om våndan att välja vad man ska skriva om av allt det som hänt.

Min blogg vånda är av ett annat slag. Jag kan flera gånger om dagen tänka att "detta kan jag blogga om" eller "detta ska jag ta upp i min blogg". Men när jag väl sätter mig ner för att skriva i bloggen så är hjärnan alldeles tom, finns inte ett spår av något av det jag tänkt. Ett tag hade jag en list på tänkbara blogg-ämnen, men oftast är det bara en flyktig tanke, som jag inte ens tänker på att jag kanske skulle anteckna för kommande bruk.

Dagens fråga

Vad är det som får en karl/man/pappa/sambo att att börja vika tvätt på morgonen när man försovit sig en kvart (för någon har ställt om klockan), 2 vuxna och två barn ska göra sig i ordning för att åka iväg, frukost (att ta med) ska fixas till två vuxna, det behöver bäddas rent i ena sängen (men det kan vänta tills eftermiddagen), dagisväskorna ska packas och regnet öser ner och man har inget att ta på barnen för de plagg man köpt för ändamålet ska reklameras (kassa dragkedjor)?

Sen får man be samma karl/man/pappa/sambo byta ytterplagg på lilleman inte mindre än 3 gg (!) för att han satt på honom storebrors kläder (2 gg) och för ändamålet (en dagis-dag) fel kläder (1 gg).

Jag fattar i alla fall ingenting!

Dr Jekyll och Mr Hyde

har flyttat in hos oss. I dubbel upplaga dessutom. Hur två så söta, gudomliga, underbara barn kan förvandlas till de mest fruktansvärda monster på ingen tid alls är för mig en gåta. Men jag har förstått att det är helt normalt!

 

Egen tid

Idag hade jag haft egen tid - ett besök hos frisören för klippning och toning. Jag trivs mycket bra med min frisör. Vi känner varandra sedan länge (vi har ridit och gått på Qi-Gong ihop) och hon kan och känner mitt hår vid det här laget. Mitt hår är inte som alla andra hår. Ett exempel:  jag gjorde en toning för ett år sedan, den fanns fortfarande kvar, väl synlig dessutom (men gränsen för utväxten var inte synlig tack och lov).

Eftersom jag var så nöjd med den förra toningen (den jag gjorde på dagen för ett år sedan) så hade jag bestämt mig för att ta samma färg igen: ljust kaffe. Färgen ljust kaffe är lite missvisande, det är snarare färgen på kaffebönan som åsyftas, när jag hör beskrivningen ljust kaffe tänker jag mer på kaffe med mjölk.

Jag blev väldigt förvånad då allt var klart, för det ser mer ut som svart än ljust kaffe, men jag är mycket nöjd, och det kommer väl antagligen att blekna efter några tvättar. Även H verkar nöjd med resultatet, han är lite känslig för vad jag gör med mitt hår.

A har fortsatt att somna sent, han har inte somnat före 21 en enda kväll på hela veckan, och han är mega trött på morgnarna. Jag vet inte hur vi ska komma ur detta, sover han för mycket vet jag inte vad vi ska dra in på, och är han övertrött får jag väl hoppas att han löser det själv till helgen. Att han somnar sent tär på vuxentiden oxå. Men när jag tänker efter så strular S sömn oxå. Det är ju fullmåne, kan den som spökar?

Strunt prat

Fick upp pojkarna i morse utan några större problem, körde en mjuk variant med mycket hjälp och lite krav.

Fick höra att A berättat på dagis att jag bara sitter och pratar i telefon och tittar på datorn hela tiden.

- På jobbet? frågade en av personalen.

- Nej, hemma! svarade A.

Jag som tycker att jag knappt pratar i telefonen överhuvudtaget nu för tiden, men datorn sitter jag ju framför en del, men mest när pojkarna sover.

H är hemkommen från tjänsteresan, vilket känns jätte skönt. A har en mycket enerverande hosta, och när jag hämtade honom från dagis idag så var han även hes. Innan han somnade pratade han om att han var sjuk och att vi skulle ta tempen, men jag sa att vi väntar tills imorgon och ser om det behövs.

Sena kvällar

Igår somnade S som vanligt, men A somnade inte förrän framåt 21.30 snåret, det var inte lätt att få upp honom i morse. I kväll somnade bägge pojkarna vid 21.30 snåret, så jag har en tuff morgon att se fram emot. Varför ska det alltid konstras och bråkas när man är själv?

Idag hade S fått jobba med lera på dagis.

-Vad gör du? frågade pedagog A.

- Bakar, bakar bullar, svarade S.

- Vad gott, sa pedagog A.

- Nä, smakar blä, svarade S.

Igår hade A gjort en raket på dagis, och i bilen hem sa han att han ville göra en till S när vi kom hem. Väl hemma konstaterade vi att vi inte hade rätt grejer hemma, så det blev ingen raket till S. Idag när jag hämtade A så låg det en ny raket på hans plats, han kom ihåg sitt löfte och hade gjort en ny raket till S på dagis (vilken brorsa va!). S blev naturligtvis överlycklig över sin "paket".

Söndagskväll

Har varit sjuk, var hemma från jobbet både i torsdags och fredags. Dassig i magen och en fruktansvärd huvudvärk, så jag missade brukarrådet på dagis och en konsert där man skulle framföra Andrew Lloyd Webbers Requiem. Hade verkligen sett fram emot den konserten, suck.

H har åkt iväg på tjänsteresa och kommer hem på tisdag kväll. Är lite orolig att vara ensam med bröderna bus, hoppas de kommer att sova gott om nätterna (annars blir jag ingen rolig mamma) och hålla sig friska (eller åtminstone hålla sig borta från magsjuka).

I går var det ett år sedan pappa dog. Kan inte fatta att det redan gått ett år samtidigt som det känns väldigt, väldigt länge sedan. Saknar honom....

På tal om pappa så är det ju fars dag idag. Pojkarna uppvaktade sin pappa med ett par strumpor och en deo-spray.

Försäkringskassan

Om försäkringskassan tycker jag inte! De har extremt höga krav på sina "kunder" men själva ber de inte ens om ursäkt när de gjort något fel.

Jag arbetar 87,5 % och fyller upp resten av tiden med föräldrapenning. Det jag gör är att jag tar ut 2 h de dagar jag hämtar barnen vilket i snitt är 10 dagar per månad, olika dagar olika veckor. Dessa måste jag redovisa dag för dag, barn, för barn, jag kan inte summera ihop det och säga att "under denna månad har jag varit föräldraledig 2,75 h för S och 0 h för A".

Försäkringskassan däremot kan klumpa ihop både dagar och barnen på ett och samma kvitto utan någon som helst specificering, vilket gör det nästan omöjligt att kolla om utbetalningen är rätt eller inte.

De uppmanar oss kunder att använda  självbetjäningstjänster och internet, vilket jag gör. Detta borde ju innebära att risken för fel är minimal, men nej då, det jag lägger in via deras web-sida sitter någon handläggare och lägger in manuellt, och eftersom de samtidigt klumpar ihop allt är risken för fel snarare en regel än undantag.

Om jag ställer en fråga till försäkringskassans kundtjänst, och sedan följer det svar jag fått, men det visar sig vara felaktigt, då blir jag "skyldig". Försäkringskassan tar inget ansvar för sina egna fel. Därför ställer jag alla frågor via mail som jag sparar så att jag åtminstone kan bevisa att jag inte gjort fel med ont uppsåt.

Jag rapporterar in min föräldraledighet kalendermånadsvis i efterskott, för det är så jag rapporterar till min arbetsgivare, eftersom jag som så många andra har kalendermånadslön. Nu har försäkringskassan brytning den 20 (eller om det är den 21) varje månad, så jag får två utbetalningar, en från den 1 till den 20 (eller 21) och en från den 21 (eller 22) till den siste. Jag tyckte det var ok när jag var föräldraledig på heltid, för då hade jag en stående begäran på x antal dagar per vecka. Men när jag rapporterar in en månad per "blankett", varför måste då betalningen delas på två? Resursslöseri!

Och igår då jag ringde kundtjänst för att be dem rätta till den senaste felaktiga utbetalningen, då slängdes jag ur kön 5 min innan stängningsdags.

Så försäkringskassan står inte högt i kurs här just nu.

Då var det ett helt annat bemötande då jag kontaktade dem för att söka om närståendepenning då min pappa låg för döden, tänk om de alltid kunde vara så trevliga, hjälpsamma och tillmötesgående, då skulle jag nog kunna ta en fadäs eller två, men så länge de har extremt höga krav på sina kunder men inga krav på sig själva ( som det verkar i alla fall) kommer jag att fortsätta vara en krävande kund.

Ironiskt

Varför är det så att de dagar man ska upp och iväg så är det stört omöjligt att få liv i barnen kl 7, men lediga dagar så vaknar de 6 och ska prompt upp och leka?

Är ledig från jobbet både idag och och i morgon (arbetsfria dagar, stort tack till mitt lokala fackförbund som förhandlat till sig detta med arbetsgivaren), ska bli så skönt med en lång helg!

 

Arg som ett bi

A har tyvärr ärvt mitt hetsiga humör, i alla fall min korta stubin, han blir blixt arg på nolltid. Det tråkig är att när han blir så där arg så fort så kan han inte hantera det hela, utan det får ofta någon form av fysiskt utlopp: banka och/eller slå på den/det som finns närmast. Eftersom jag så väl känner igen utbrotten så försöker jag hjälpa honom att hantera situationen, men det är inte lätt. Samtidigt som jag vill visa honom att det är ok att känna som han gör så måste jag ju samtidigt försöka få honom att förstå att att man inte får göra någon annan illa, att man inte får ha sönder saker med flit och till sist: det hjälper (oftast) inte att hota. Det är en svår situation, och min sambo kan fortfarande inte efter 23 hantera mina utbrott, så den här resan får jag nog göra själv.

Nu hoppas jag bara att han inte har ärvt min långsinthet oxå....... 

Intervju

Intervjun gjord 2008-10-28 ca kl 20:10 - 20:20 Vi ligger i sängen innan det är dags att läsa godnattsaga.

Vad heter du? Albin Johansson, det vet ju du.

Vart bor du då? Har glömt det..... Skiffergatan 8, var det rätt? Nästan, svara jag. Skiffergatan 9 (vi bor på Skiffervägen 9).

Hur många år är du? 4 och ett halvt, du vet ju hur många år jag är.

Varför är det bra att vara 4 år? För att jag tycker det.

Vad tycker du är roligt? Busa.

Vad tycker du är tråkigt då? Att få ligga och ligga när mamma sagt åt mig att gå in på mitt rum, fast sova tycker jag är roligt.

Varför måste man sova på natten? För annars kan man inte gå till dagis.

Vad ska du göra(bli) när du blir stor? Tror att jag ska bli en brandman eller polis.

Vad ska du jobba med då? Brandsaker och polissaker.

Vart kommer bebisar ifrån? Magen.

Hur kommer de in där då? Vet inte, man vet ju inte hur bebisar kommer in, de kanske kryper in genom munnen när man sover.

Vad gör bebisar för nåt'? Leker.

Har du varit en bebis då? *nickar*

Vilka är dina finaste kläder? Musse Pigg (jag antar att han menar sin ljus/mörk grön randiga t-shirt med Musse Pigg tryck), jag har ju ingen Rorri-tröja.

Vad önskar du dig av tomten? En lyftkran som gör så och så *visar med händerna*. Menar du fjärrstyrd? frågar jag. Ja.

Finns tomten? Ja.

Var bor han? Långt inne i skogen, så långt in har vi aldrig gått.

Vem är din bästa kompis? Sebastian, han som går på det andra dagiset, inte han som går på mitt dagis. (Sebastian på det andra dagiset är hans kusin).

Vilket är det finaste ordet du vet? Mammas.

Det fulaste ordet du vet då? Pappas. Finns det inget fulare ord, undrar jag. Jo, Niklas.

Här bryter jag och försöker förklara att det inte är namn utan ord som jag undrar över, och så försöker jag förklara vad ett ord är och ger exempel. Sen frågar jag igen.

Vilket är det finaste ordet du vet? Julafton.

Det fulaste ordet du vet då? Vinter (jag är fortfarande inte säker på att han förstod vad jag menade, men han svarar det han svarar, och så är det ju med barn).

Finns det något du är jättebra på att göra? Vingla så och upp med benen *försöker visa* (han ligger i sängen).

När blir mamma arg på dig? Jag vet inte *ser jätte ledsen ut* det minns jag inte.

Vad ska du göra nu? Dra åt mig täcket för jag fryser *ger mig en anklagande blick*.

Gillar inte tidsomställningen

Två helt supertrötta barn stupade i säng efter mycket tårar och tandagnissel, vilket inte underlättas av att S håller på att få sina två sista kindtänder. Samma två barn vakande innan 6 i morse, den ena, S, somnade om, men den andre, A, låg och vred och vände på sig fram tills klockan ringde ca kvart i sju, och då var det stört omöjligt att få honom att lämna sängen (och dessa 40 min var hur långa som helst, varför går tiden alltid så långsamt då man ligger och väntar på att klockan ska ringa?). Själv känner jag mig som en klubbad säl!

På förmiddagen var jag med A på dagis. Enligt fröknarna så var han sig inte alls lik när jag var med, han var lugnare än vanligt och de brukar aldrig se honom leka själv (han satt som ett plåster på mig). Men jag tror att han tyckte det var roligt att jag var med och han var väldigt noga med att påpeka för alla att jag var minsann ingen fröken utan hans mamma.

Nu ska jag ta mig ut i garaget och leta reda på mina ljus, jag behöver dem!

Översvämning

Det var ovanligt lätt att gå upp i morse, det är väl en av fördelarna med att gå tillbaks till SNT (svensk normal tid). Det som inte var lika roligt var att nattens regnande orsakad översvämning på gatan så jag kom inte iväg till kyrkan som planerat (jag skulle vara med och fixa fika till dagens café-gudstjänst kl 10). Vid 14.30 tiden hade vattnet försvunnit såpass mycket att det faktiskt gick att köra ut med bilen. Det är inte första gången det blir översvämning och antagligen inte sista heller. Kommunen har gjort ett halvhjärtat försök att fixa problemet, men det gick ju sådär (i alla fall för våran del av gatan, andra delar har fått det bättre, men man är ju sig själv närmast).

Gjorde en rejäl tankevurpa med tidsomställningen. S har varit lite svår att få att somna på kvällarna, så jag tänkte att han får skippa middagsvilan idag så finns det i alla fall en möjlighet att få honom i säng på kvällen. Sent på eftermiddagen kom jag på att det inte var 1 timma tidigare de skulle lägga sig, utan 1 timme senare (relativt den biologiska klockan). Så stackars S blev inte bara snuvad på sin middagsvila, han fick dessutom gå och lägga sig senare än vanligt (men facit blev att han somnade samma tid som vanligt, olika klockslag bara.....)

Idag har jag inte varit någon bra mamma. Flippade ur totalt när A slog mig på benet med en snöskyffel (han höll den och snurrade runt). Egentligen ingen big deal, men han hade hållt på att slåss och bråka hela morgonen så jag fick bara nog, och det fick jag till den milda grad att S blev helt förtvivlad och sa åt mig att sluta. Det kändes inget bra. Tack och lov blev vi alla vänner igen..

Dagis besök

Idag var jag med S på dagis. Vi kom som vanligt innan frukost och jag gick vid lunchen. Där emellan hann vi med frukost, fri lek, skogsutflykt och samling. Jag tycker det är kul att vara med för att se hur pojkarnas vardag ser ut. Visserligen vet jag att det inte blir som vanligt när en förälder är med, men det är ändå kul att vara med och se hur verksamheten fungerar, samt att lära känna barn och pedagoger. På måndag blir nästa besök då jag ska vara med A på samma sätt.

Katalog

Idag kom den, vinterns första leksakskatalog och A har inte släppt den sen han tog den ur brevlådan. Jag vet inte hur många gånger jag påpekat att man får önska sig hur mycket som helst men det är inte säkert att man får det man önskat sig. Hoppas han fattat budskapet för det finns inte en chans att jag köper en Hello Kitty dockvagn (vi har redan en dockvagn i familjen, det räcker), inte något Duplo heller för den delen (jag tycker att han är för stor, han är mogen för Lego).

Det roliga var att de första sidorna i katalogen var väldigt rosa (dockor och leksaker), och ändå hittade han en massa saker han ville ha (jag är mycket stolt över att ha lyckats med en relativt könsneutral uppfostran), men när han väl kom till de sidor som riktade in sig mot pojkarna (bilar och actionleksaker) sa han "åhhh" vid varje nytt uppslag. Snacka om att ha hamnat i paradiset!

Nu återstår bara att se hur nöjd han blir på själva julafton, eller om han blir grymt besviken. En av de saker han pekade på ligger dock redan på vinden, så det känns ju bra i alla fall.

Väntar

Väntar på att A ska somna så jag kan gå in i duschen. Han somnar inte när jag är i duschen, för då ligger han och lyssnar och funderar på vad det är som låter, så jag väntar. Vad gör man inte för husfridens skull.

Husfrid har det inte varit mycket av denna helg, pojkarna är verkligen på varandra hela tiden, ja oss oxå förresten. De slåss, bits, drar i håret, retas, rivs osv osv. Och de är lika goda kålsupare båda två.

På föräldramötet i Torsdags på As avdelning fick vi föräldrar i uppgift att göra en väska till respektive barn, väskan ska de ha med sig i skogen för att kunna lägga divers bra-att-ha saker i. Grundtanke var att vi skulle färdigställa våra alster under mötet, men tiden sprang iväg så jag tog det som hemuppgift i stället, så idag när S sov middag så skred jag till verket. Trots att jag är långt ifrån en pyssel-mamma så blev jag nöjd med resultatet, och det viktigaste av allt, det blev A oxå, så nu ligger väskan i hans ryggsäck för vidare transport till dagis.

Hoppsan

Har det blivit något fel, jag skulle ju till min blogg.... ja just det, jag gjorde ju om den, gillar jag det? Ovant är det i alla fall, gillar jag det inte i längden får jag väl ändra igen.

Envis förkylning

Är fortfarande skrovlig i halsen, hostig och snuvig, men jag har i alla fall hållit mig på benen, och har tänkt att så förbli.

Tidigare i kväll var det föräldramöte på S avdelning på dagis. Mycket trevligt, bl.a. visade det en film om barnen, exempel på vad de gör på dagarna och hur de integrerar med varandra. Jätte intressant. Sen var det även det vanliga "tjôtet" om huruvida barnen ska få ha med sig glass eller liknande och bjuda sina kompisar på när de fyller år och vilka vill vara föräldrarepresentanter till brukarrådet? (Ja, barnen får ta med sig glass, och ja, jag blev föräldrarepresentant, 3:e året nu, men första gången på denna avdelningen (och ja, jag var ordningsman i skolan!))

Det var mormor som ställde upp och var barnvakt i kväll, pojkarna har tjatat sedan igår om inte mormor ska komma snart. Det känns bra som mamma att gå hemifrån när barnvakten är såpass efterlängtad.

Nu ska jag nog ta en kopp te och läsa senaste numret av Agent X9.

Senare:

Det blev ingen X9, det blev Blogg redigering istället. Gissa min älsklingsfärg? :)

List stöld

från Skorpion72.

Tio första:
Första bästa kompis: Ulle, grannen i våningen under
Första bil: En Renault 20.
Första kärlek: Jörgen tror jag han hette. Jag var 3 år och han gick på avdelningen över mig.
Första husdjur: En grå kanin som hette Skutt, eller om det var bondkatten Osborn.
Första semester: När jag var i 3-års åldern och de sk "holländarna" (Afra och Gerard) var i Sverige och vi åkte till ostkusten och Kolmården. Min familj hyrde husvagn och holländarna tälta.
Första jobb: Reklamutdelning, jag gick väl i 7:an tror jag.
Första köpta skiva: Carolas "Främling"
Första riktiga kyss: Påsken -85 då jag blev ihop men min nuvarande sambo.
Första piercing: Ett hål i vardera öra, jag gick på mellanstadiet.
Första konsert: Eftersom jag spelat i orkester sedan jag gick i 4:an, så har det blivit en del konserter och uppspelningar, sen minns jag inte om jag varit på någon konsert på Liseberg eller om jag hann med någon konsert med Tonår innan, men den jag räknar är nog 1984, Frölundaborg, Marillion.

Nio sista:
Sista alkoholdrycken: I går kväll, det sista i min Grand Manier flaska.
Sista bilfärd: Idag hem från jobbet
Sista filmen du såg: Mamma Mia i lördags kväll.
Sista bubbelbadet: C's möhippa sommaren 2002.
Sista spelade cd: Kråk sånger.
Sista gången du grät: I går, över en felaktigt upphängd tröja.
Sista måltiden: Sushi.

Åtta har du nånsin:
Dejtat en av dina bästa kompisar? Nej
Blivit arresterad? Nej
Blivit kär vid första ögonkastet? Nej
Varit på tv? Inte vad jag vet
Fått ditt hjärta krossat? Ja
Sagt att du älskar någon utan att mena det? Nej
Haft ett one night stand? Nej
Busringt till nån? Ja, men det var lääääänge sedan

Sju saker du har på dig:
Trosor, bh, t-shirt, joggingbyxor, klocka, glasögon, örhängen

Fyra personer du kan berätta allt för:
Det finns nog ingen som har hela bilden..... men H och systeryster vet en hel del

Tre val:
Svart eller vit? Svart
Sommar eller vinter? Sommar.
Choklad eller chips? Choklad!!!!

Två saker att göra innan du dör:
Besöka Island och åka Hurtigrutten

En sak du ångrar:

Att jag inte vågade fråga pappa alla frågor

Svårsövda

Båda pojkarna börjar bli svår sövda. Dagis har frågat lite försynt om det inte var dags att plocka bort vilan från S. A skulle kanske få vara uppe lite längre. Det som talar emot är att S blir så himla grinig på kvällen om han inte sovit på dagen, och A är så rysligt morgon trött (undrar vart han fått det ifrån?????). Ja, ja, det får bli som det blir.

Är själv med pojkarna för H är i Stockholm på tjänsteresa så i kväll är det inget slagsmål om datorn. Tidigare på kvällen har jag och pojkarna bakat kokos-toppar. Det gick bättre än förväntat. Jag ska ha med dem till jobbet för det är min bakvecka. Blev nöjd då jag konstaterade att min glutenintolerante kollega kan äta av dem, men sen tog jag mitt dumma nöt och la i en brödskiva för att de inte skulle torka. Ja, ja, så rätt jag tänkte, så fel det blev. Sen läste jag på kokos-påsen att den kunde innehålla spår av nötter och mandel, vilket utesluter nötallergikerna, sen hade jag i Milda Culinesse, så nu vet jag inte hur det funkar för min mjölkprotein allergiska kollega, och så är det en av de icke allergiska som inte tycker om kokos. Ja, ja, fortsätter jag så här så får jag väl ta hem allihopa igen, och då vet jag i alla fall några som blir glada. :)

Förkylt var det här

Skrovlig och lite öm i halsen, nyser och hostar samt tät i näsan, höstens första förkylning är här, och jag fullkomligt hatar att vara tät i näsan, får nästan panik och har svårt att sova. Har ökat min dos med cortison spray, men ska nog öka lite till. Undrar om man kan kombinera Rinocort Aqua med Nezeril?

Var på projektavslutning igår. Var på Thörnströmskök och hade matskola. Vi lagade en trerätters meny, jag var med på förrätten. Mycket gott!

Full rulle

Förstår inte vart tiden tar vägen, den bara försvinner. Visst vet jag att tid är det enda vi alla har lika mycket av, men min tycks försvinna på något konstigt sätt. Det kanske finns ett svart hål i min närhet? De två första veckorna i oktober är i alla fall enligt mig helt sjukt upp bokade, både på jobbet och privat, och sen ska min syster operera ett bråck den 12 (ja, en söndag) och min mamma ska på en starr operation den 16.

I lördags var vi på sommarsäsongens sista (?) Lisebergs besök. Gissa vem som trillar ur Knatterallyt? Min yngste son naturligt vis. Det gick bra och han fick inga blessyrer vad vi har kunnat märka i alla fall. Men ibland önskade jag att han skulle lära sig av sina misstag och kanske lugna ner sig lite, ett par hekto i alla fall.

Och S tandläkarbesöket i fredags gick som förväntat, vi var inne i 10 (?) minuter och de 9 första gick åt till att få honom att över huvudtaget öppna munnen, och under den sista konstaterades att det inte fanns några synliga skador i alla fall, men vi skulle anmäla till försäkringsbolaget bla, bla, bla, been there, done that. Jo, jag vet, de gör bara sitt jobb, men som jag skrev ovan, det skulle inte skada om unge herrn tog det liiite lugnare.

Utmaning

Jag har blivit utmanad av http://www.ettknytt.blogspot.com/

1. Vilken mat äter du ofta?
Pasta, korv, köttbullar, pytt-i-panna, lax, sushi, fiskpinnar, fiskbullar, köttfärssås, potatismos, potatis (det mesta halvfabrikat....)

2. När du är på kalas, är du den person som sitter eller hjälper till att duka av?
Hjälper till

3. Var sitter du helst när du bloggar?
Hemma framför datorn :-)

4. Köper du ofta Triss?
Nej, om jag får en lott och vinner kan jag omsätta vinsten i en ny lott.

5. Vilket land eller stad har varit din bästa semester?
Visby

6. Vilken Tv-kanal tittar du på mest?
Barnkanalen

Jag utmanar:

http://lillamy.nu/blogg.php?id=391

http://skorpion72.blogg.se/
http://blogg.passagen.se/sarahh29/
http://silverangel.blogg.se/

Reglerna: Svara på alla frågor. Välj ut 4 personer som du vill ska svara och utmana dem i deras bloggar, be dem läsa din. Låt personen som utmanade dig veta när du svarat på utmaningen.

Inget är som väntans tider

Sitter här och väntar på att H ska komma hem från sin Italien tripp, planet är nästan 1 h försenat.

Annars har det väl inte vart något speciellt. Ringde tandläkarn för S räkning, och de tyckte att de borde titta på honom så att inte permanenttänderna blivit skadade, han fick tid i morgon kl 8.50. Annars var vi ute i det underbara vädret när vi kom hem (satt ute och åt lunch förresten, så gott har det varit idag). A fick bestämma middagsmat, så det blev pasta skruvar, korv och broccoli.

Borde egentligen gå och lägga mig, men jag ska nog spela lite spel först.....

Alltid är det nå't

Natten gick bra, vaknade en gång av att A ramlade ur sängen och en gång av S små tassande fötter.

På morgonen medan vi gjorde oss i ordning pratade A om att han hade ont i magen. Jag pressade honom lite och undrade om han verkligen hade ont i magen, för är man sjuk ska man inte gå till dagis, och då hade han inte ont i magen längre. Men lite orolig var jag dock. Tog i alla fall pojkarna och åkte iväg, lämnade en blyg S på hans avdelning och följde med A till sin. Berättade som det var att han klagat på magont både i går kväll och i morse, men att jag inte hittat några andra indikationer på att han skulle vara sjuk, och fröken höll med om att han verkade vara sitt vanliga jag. Berättade oxå att jag antog att det dels kunde bero på den Mexicanska bönsoppan samt att pappa är bortrest.

Dagen gick bra i all fall, inget samtal från dagis (sen att jag har mått skit hela dagen p.g.a. Herr Å's närvaro är en helt annan historia). När jag hämtade pojkarna så pratade A igen om att han hade ont i magen. Nu började jag bli riktigt konfunderad, så brukar han inte hålla på, tills en tanke dök upp i mitt huvud, så jag frågade A: Har du ont i magen för att du tror att du ska bli sjuk när pappa är borta? Jaa, svarade han. Stackars liten, förra gången pappa var på resande fot fick han en rejäl magsjuka, så nu gick han och oroade sig för att bli sjuk igen, snutten. Jag försökte förklara för honom att om han blir sjuk eller inte har inget att göra med om pappa är borta eller inte, och sedan dess har jag inte hört ett ord om onda magar.

Eftermiddagen tillbringade vi med mormor på kyrkogården med tillhörande lekpark. Jag fixade i ordning pappas grav (grävde rabatt samt planterade ljung) och mormor och barnen var på lekplatsen. När allt var klart åkte vi till mormor och åt middag. När vi skulle åka hem så stack pojkarna iväg genom en gångtunnel. Jag hittade dem hängandes över broräcket (bron över gångtunneln) mot vägen (som dessutom saknar vägren), och på denna väg kör bilarna som idioter (trots att det bara är en 50 väg). Jag blev livrädd vilket innebär att jag tänder på alla 10 cylindrar på en gång. Så det blev ingen rolig nattning idag, jag hann bli kompis med S innan han somnade, men A hann somna medan jag nattade S, så i praktiken är vi fortfarande ovänner, vilket vi egentligen har som princip att man inte ska vara.

Så det blev ytterligare en dag som kunde blivit en bra, men slutade tråkigt.

Och S verkar inte ha några men från gårdagens olycka, han har en liten fläskläpp, och såren är ju naturligtvis kvar, men annars är allt som vanligt.

Trött och orolig

På måndagsmorgonen hade S feber minskat till 38.1, men H jobbade hemma och kallade in farmor så att jag skulle kunna åka till jobbet. På kvällen var jag på Tupperware party och köpte bara en grej jag inte hade bestämt innan, duktigt!

Tidigt i morse åkte H till Italien på tjänsteresa. S temperatur var nere i 36.6, men det är ju en feberfridag som gäller för att gå tillbaks till dagis, så jag och S fick snällt stanna hemma. Våra snälla grannar som har sin son på samma dagis tog med sig A i morse så att vi skulle slippa jäkta iväg. Det var längesedan det var så lätt att få upp A....

Tidigare under kvällen bet sig S ganska rejält i läppen. Det tar ju ett tag innan man får bort allt blod och ser hur allvarlig skadan egentligen är. Jag blev i alla fall osäker på om det behövdes sy eller inte, så jag tänkte att jag ringer någon och rådfrågar. Så jag ringde barnmedicin här på orten, som hänvisade mig till vårdcentralen, som hänvisade mig till Östra, som hänvisade mig till vårdcentralen. Då gav jag upp och gick in till grannen och bad om "a second opinion" och hon höll med mig om att det inte såg ut som det behövde sys. Eftersom jag inte själv såg vad som hade hänt utan bara hade A's vittnesmål att förlita mig på tänkte jag att tänderna kanske hade tagit stryk, men det verkade inte så när jag kände efter, men jag ringde folktandvården i alla fall, men där var det så lång telefonkö, så jag av upp. S verkar inte ha ont i alla fall, men jag lurar så klart på om jag fattat rätt beslut eller inte. Varför händer sådant här när man är själv om besluten?

På kvällen klagade A på att han hade ont i magen, och bara för de så kom Herr Å med buller och bång. Jag mår så dåligt när barnen är sjuka eller skadade, och jag hatar att vara själv när någon sådant inträffar. Jag hoppas att hans mag-onda har att göra med att han antingen var trött eller den Mexicanskabön-soppan de åt till lunch på dagis. Men det får väl framtiden utvisa.

Därför ska jag försöka komma isäng i tid, ifall det blir en jobbig natt.

Upp som en sol och ner som en pannkaka

Lördagen var en sådan där bra dag då allt bara flyter. Fick ligga kvar i sängen till 9-tiden, gick upp, åt frukost, gjorde oss i ordning. Tog in det nya köksbordet och slängde ut det gamla (men stolarna tar vi någon annan gång). Sen åkte H och S till kyrkan och höst-städade medan jag och A tog tag i årets plommonskörd. Först satte vi en sats likör, sen gjorde vi en sats marmelad för att avsluta det hela med en sats saft. Senare på dagen åkte jag och A till trädgårdshandeln och köpte ljung och höstgödsel. Ljungen satte vi i krukor och gödseln spred vi ut på den nyklippta gräsmattan. Sen fyllde vi på med jord i gräsmattan där det behövdes och sådde gräs. Senare på kvällen träffade jag spelgänget och vi roade oss med att äta gott och spela Tantrix, MIG och Yatzy. En mycket bra dag!

Idag på morgonen hade S 39.1 i temp, så han har varit mest trött och hängig hela dagen. A har inte heller varit på något solskenshumör, och jag har känt mig lite små kymig. H fick i alla fall uträttat lite på utsidan, men egentligen borde vi klippt äppelträden och häcken oxå, men det får väl bli någon annan gång.

Fynd

Igår kväll kom grannen förbi och sa att en av möbelkedjorna hade lagerutförsäljning igår och idag mellan 13 och 18. De sålde bland annat ekbord för 500 kr och tillhörande stolar för 200 kr/st. Eftersom vi pratat om att köpa ett ekbord till köket,  så tänkte vi att vi kan ju alltid åka dit och titta.

Vilken rusch det var där, folk sprang som galningar med bord, stolar, soffor mm. Vi hittade i alla fall ett bord 180 x 95 cm som inte var allt för skadat för 1000 kr samt 6 stolar för 400 kr styck. Väl vid betalningen så fick vi veta att bordet fick vi för 500 kr eftersom vi köpte stolar oxå, och stolarna var prima vara (stolarna för 200 kr hade varit sekunda).

Så summa summarum fick vi ett sekunad matbord och 6 prima stolar för 2900:-, nypris enl katalog 4990:-. Och egentligen tycker jag att det är en fördel att det redan är märken i bordsskivan när man har små barn, för då har ju någon annan redan gjort första märket!

Ledsen

Idag spottade A mot mig, 2 gånger, när jag hämtade på dagis. Blev så ledsen. Har inte kommit över det än. Tårarna bränner bakom ögonlocken. Gör jag fel som ställer krav på mina barn, är det bättre att göra som H, bara sopa.....?

En rolig sak idag, trots allt, var att vi blev av med båda spjälsängarna samt tillbehör :-)

Ansträngande dag

Dagen började med att det arbetsmiljörelaterade problemet som uppdagades igår var värre än vi trodde, sen satt jag i möte med facket (inte mitt) och blev intervjuad om delar av vårt arbetsmiljöarbete så min lunch blev sen (på grund av att de var sena). När jag väl slängt i mig lunchen hade jag utvecklingssamtal med chefen, och sedan åkte jag och handlade innan jag åkte hem.

Och så har jag slarvat bort min Elsa Beskow bok "Petter och Lotta på äventyr". Så nu tänker jag ta ett glas Grand Manier och läsa vi föräldrar. 

Han cyklar!

I våras köpte vi en tvåhjuling till A, något stor (16"), men vi ville inte behöva köpa en ny nästa år igen. Jag har för flera år sedan hört en barnläkare säga att stödhjul inte är bra för att barnen kommer upp i hastigheter de inte behärskar, så några stödhjul skulle vi inte ha, däremot köpte vi ett handtag som man satte på cykeln för en vuxen att hålla i och stödja med.

Sen har vi (eller mest H) sprungit gatan upp och ner för att försöka få A att lära sig cykla. Det gick ganska snabbt för honom att förstå själva trampandet, fast det skulle helst vara full fart, och han har mycket bra balans, men det där med att starta och stanna har varit en stötesten.

Idag på förmiddagen kom A och sa att han ville cykla. Jag gick bakom honom, men höll inte i cykeln. Han kom iväg själv och han hade en lugn fart, men det var lite jobbigt för honom att komma av och på cykeln, så jag kollade med H och vi beslöt att ta bort handtaget. Och nu cyklar han alldeles själv fram och tillbaka på gatan. Visst är det lite vingligt, och att stanna går inte alltid så där jätte bra, och några inte allt för allvarliga vurpor har det blivit, men nu kan han öva själv när han själv vill utan att jag eller H behöver vara tillgängliga, det räcker ju med att vi är med ute. Min store kille! 

Härlig höstdag!

Solen skiner från en klarblå himmel och luften är sådär härligt hög som den bara kan vara hösten, helt underbart!

Idag har vi besök av A's kompis K, för hans familj håller på att flytta och de tänkte att det var roligare att han var här och lekte än var med bland flyttbestyren. Och än så länge har det funkat bra, trots att A är inne i den värsta trotsperiod jag någonsin varit med om.

Senare i eftermiddag ska vi till kyrkan för de har barn-helg med div barnanpassade upptåg. Får se om det blir hela eller delar av familjen som åker.

Senare:

Eftermiddagen gick väl hyfsat. A och kompisen K lekte ibland med varandra och ibland på var sitt håll. Vid ett tillfälle när A och K lekte tillsammans fick inte S vara med, så då ringde vi till grannen och frågade om inte M hade lust att komma hit och leka med S, men han var på väg ut och klippa gräset med sin pappa, så då släppte vi ut S till M istället, vilket resulterade i att A blev grymt svartsjuk på att A och M lekte och han inte fick vara med utan fick "nöja sig" med K. Hade ingen aning om att dessa triangeldrama skulle komma så tidigt.

Tillslut började klockan närma sig 4 och hela familjen samt K åkte iväg till kyrkan på "barnkalas" där det blev sång och musik, korv med bröd och glass, fiskdam, ansiktsmålning och en del annat. Det var två mycket trötta men nöjda barn som somnade på kvällen.

20 år jubileum

Idag firar jag 20 år på jobbet! Fattar inte vart åren tagit vägen. Visserligen har jag jobbroterat internt, varit studieledig och föräldraledig, men ändå. 20 år! Och egentligen är det längre ändå, för sommaren -86 sommarjobbade jag 6 v inom koncernen, och  -88 från det att jag slutat gymnasiet till slutet av augusti hade jag ett vick på en av koncernens fabriker, men den 12 september 1988 började jag jobba på den "tjänsten" jag fortfarande har kvar. Tyvärr blir det ingen uppvaktning från företaget, de firar 15, 25 och 30 år, så jag får vänta ytterligare 5 år innan de firas nästa gång.

Trång sektor

Datorn är verkligen en trång sektor hemma hos oss.  När pojkarna somnat är det nästan slagsmål om vem som ska få använda den. Har så smått börjat fundera på att utöka datorfamiljen med en bärbar.... får se om det kan bli något inköp under hösten. Allra helst skulle jag vilja ha en MacBook Air, men det är nog mer rimligt med en MacBook utan vare sig Air eller Pro.

Sen borde jag göra något åt min lekamen. Var på ett halvtimmer Qi-Gong pass på lunchen i Tisdags och fick träningsvärk i vaderna efteråt. Visserligen försökte sambon trösta mig med att statiska rörelser är mycket mer ansträngande än dynamiska, men vad hjälper det när vaderna har varit mina flaggskepp efter alla år på hästryggen. Och det var ett bra tag sedan jag ställde mig på vågen....och jag tror inte att det är upplyftande. Men jag har ingen motivation! Idag hade jag tänkt att jag skulle gått ut och gått, men istället sitter jag här. Hur kommer jag ur denna nedåtgående spiral? 

080910

Kul datum idag tycker jag!

I Lördags var vi på Liseberg, och äntligen lossnade det för A. De två senaste säsongerna har han åkt Farfars bil, Kaninresan, Sagoslottet, Barnbåtarna, Drakbåtarna, Trummeliten och Ponnykarusellen, vilka är ganska lugna åkattraktioner. Cirkusexpressen har han åkt 1 gång efter stor övertalning samtidigt som lillebror stor gråtandes och pekandes fick vänta på utsidan skrikandes "pappa åka tåget, pappa åka tåget" (sommaren A var 2 åkte han den som om han inte gjort något annat, sommaren när han var 3 total vägrade han) och Cykelturen skulle han prompt åka förra gången vi var där, sen grät han förtvivlat hela åkturen och jag fick inte under några omständigheter trampa så att vi lyfte.

Det började som vanligt: Drakbåtarna, Barn båtarna, Farfars bil och Kaninresan. Men så började vi pushade på honom lite extra, och helt plötsligt lossnade det. Båda han och S åkte Cirkusexpressen och A såg mycket road ut, medan S såg livrädd ut första varvet men började le lite under andra.

Sedan åkte de Knatterally. Vi ägnade en lång stund att förklara för A att bilarna fungerade precis som den eldrivna MC'n han och S har hemma, samt att han och S skulle åka i samma bil. Det tog ett tag att få S att förstå att han skulle åka i samma bil som storebror (S sprang och satte sig i en bil, A följde efter, då sprang S till en ny bil, A följde efter, och så höll de på en bra stund). Och sen när de väl startade, vilka lyckliga miner, A skrattade högt och S satt och hoppade av glädje (skit oxå att kameran var hemma), och när åkturen var slut sprang båda två raka vägen till insläppet igen, lika kul andra gången (och en av personalen tog tag i S med en gång och satte honom i A's bil, annars hade vi nog fått se samma bil-välja-cirkus en gång till).

Sen fick vi även A att åka Små Grodorna, vilket även S var med på, och samma sak där, som de skrattade. Även Flygkarusellen avnjöts av A och han såg mycket nöjd ut när han åkte runt och  fick "flyga" själv. Sen ville A åka Cykelturen och jag tänkte att det är bäst att smida när järnet är varmt, så sagt och gjort. Och denna gång var det inga problem, han ropade "Trampa mamma!" så fort jag gjorde en antydan till att ta det lite lugnt. (Medan vi åkte Cykelturen var S och pappa och åkte Trummeliten.)

Vi prövade även fiskelyckan i fiskdammen (pojkarna fick var sitt paket med vattenpistoler) samt att vi faktiskt lyckades fiska upp var sin mjukis-anka till pojkarna samtidigt i var sin grip-klo automat. Hela besöket avslutades med en 2:a vinst på Twisthjulet, som vi mumsade i oss i bilen hem!

Så nu blir det nog till att planera in ytterligare ett besök på den stora nöjesparken innan de stänger för denna säsong.

Jag är less på

- att vara mamma till en 4,5-åring (vad jag anser om honom för tillfället lämpar sig just nu inte i skrift).

- curlande (för snäll) pappa.

- cyklister som ej använder cykelbanor där dessa finns, för där finns oftast ingen vägren, vilket gör att det blir trångt och svårt att passera på ett säkert sätt.

- bilister som tvunget måste ligga kloss an min bakre kofångare, trots att jag kör något över gällande hastighet.

- bilister som kör långt under gällande hastighet (under 50 på 70 väg) när vägen är lite krokig för att sedan bränna iväg i en fart långt över gällande hastighet (närmare 70 på 50 väg)

när vägen blir rak.....

- bilister som inte använder blinkers för att tala om vilket håll de behagar köra.

- bilister som stannar och lämnar företräde för  fotgängare på bevakade övergångsställen.

- telefonförsäljare som använder automatisk uppringning och råkar aktivera telefonsvararen och lämnar ett meddelande som innebär att man hör callcentrets storkontors sorl.

 

Tillbaks i vardagslunken?

Så blev då systeryster gift till slut. Det blev en helt underbar dag, vad mer kan man säga.

I går var A hos tandläkaren på återbesök eftersom han vägrade öppna munnen under förra besöket.... Men den här gången gick det utan problem. Om det beror på att tiden var senare på morgonen (han är morgon trött som mor sin) eller att det var pappa som var med har jag ingen aning om. Men allt var bra och han fick ett klistermärke med ambulans på för att han varit så duktig.

Idag har vi vart och köpt ett begagnat lekhus, ett sådant där i plast. Bröderna bus blev helt överlyckliga när det insåg vad vi köpt och att det var deras! Det var inte helt lätt att få in dem till kvällsmaten. :-)

Tidsnöd

Det har inte blivit så mycket skrivet här i bloggen det senaste, men jag lägger en hel del tid på att förbereda syster-ysters bröllop som går av stapeln nu på lördag, sen har jag fortsatt att gå och lägga mig alldeles för sent, så jag är megatrött och har således varken haft tid eller ork att sitta här, men snart lugnar det ner sig igen och då ska jag bli mer aktiv här i cybervärlden hade jag tänkt!

Det tråkiga är väl att jag inte heller hinna läsa andras bloggar, men även där ska det bli bättring hoppas jag.

Trött, tröttare, zzzzzzzz

Nu är det verkligen dags att jag börjar gå och lägga mig i tid på kvällarna.

I morse då jag kom till jobbet upptäckte jag att jag glömt ta på mig en BH, när jag kom till affären efter jobbet och skulle handla så upptäckte jag att inköpslistan och alla rabattkupongerna låg kvar på jobbet. Jag som är Ordning & Reda i egen hög person missar möten, glömmer saker, är allmänt vimsig. Så det är väl bara att bita i det sura äpplet och se till att nattugglan kommer i säng!

Lill-bus har blivit stor

Här om natten läckte S blöja (igen), men nu hade jag bestämt mig: nästa gång blöjan läcker får han byta säng, inget mer byte av sängkläder i spjälsängen. Och sagt och gjort, på kvällen somnade han som vanligt i sin stora säng, men nu fick han ligga kvar hela natten. Vilket naturligtvis gick jätte bra. Och precis som jag trodde så ligger han inte kvar i sängen när han vaknade utan han går  upp, oavsett när på dygnet det är, och det är detta jag oroat mig för.

Storebror har alltid varit lat på den punkten, när han vaknar så ropar han på pappa (i 9 fall av 10 i alla fall) och ligger (nästan alltid) kvar tills någon kommer, det är bara på helgerna om han hör att Bolibompa är på som han masar sig upp för egen maskin. Men inte S inte, han knallar upp. Min fasa är att han ska vakna på natten och ingen av oss vaknar och hör det och han börjar röja runt i huset.... det finns mycket att fantisera om det temat......  

Men men, någon gång måste han ju byta säng, så nu återstår bara att flytta en bokhylla till den väggen där sängen står idag, och flytta sängen till den vägg där spjälsängen och bokhyllan står idag. Varför då denna rokad? Jo, när A hade det gröna rummet och började sova i stor säng på den plats där S stora säng står idag så fick han astmatisk hosta, den försvann när han bytte till det gula rum och skillnaden är att i det gröna rummet var det en vägg-ventil ovanför sängen, i det gula rummet står sängen inte under en vägg-ventil. Så för att minimera risken för astmatisk hosta flytter jag sängen till en plats utan-väggventil.

Och spjälsängen då? Den skall till en kollega som väntar sitt första barn i december!

Det går nedåt

I går ställde jag mig på vågen igen, och den visade -1 kg, trots att jag var fullt påklädd (och helt oklädd vid toppnoteringen på +5), så det går åt rätt håll trots att jag inte fått till en enda promenad, men sit-ups blir det (nästan) varje morgon och kväll.

Har haft en lång-weekend, för dagis hade stängt igår och idag (studiedagar), så vi åkte upp till stugan en sväng. Igår var vi och badade och det var helt ljuvligt! Inte en människa på hela badplatsen och 21 grader i vattnet (enligt en badtermometer på platsen). Det var en pina att doppa sig, men sedan var det hur skönt som helst. Tillslut var vi dock tvungna att bege oss därifrån för vi skulle packa och åka hem.

Idag har jag varit hos frisören som ska fixa till mig inför systerysters bröllop. Ska bli jätte kul att bli fixad på riktigt (gick varken på student eller ingenjörsbalen). Hoppas nu bara Herr Å håller sig borta.... men hittills har jag inte sett (känt) röken av honom.

Ytterligare 2 kg

har jag lagt på mig över sommaren, och allt sitter runt midjan :-( Så här mycket har jag bara vägt när jag varit gravid, och så är inte fallet. Klänningen sitter som ett korvskinn, så nu är det 30 sit-ups morgon och kväll som gäller. Sen ska jag försöka komma igång med promenaderna samt det svåraste, att dra ned på allt gott: nötter, snacks, choklad, fika bröd, alkohol (jag dricker inte mycket, men jag är medveten om hur kaloririkt det är).

Är det ens möjligt att gå ner 5 kg på 22 dagar? Jag måste tro att det är möjligt! Annars får jag väl köpa en sådan där kroppsstrumpa som jag sett reklam för på TV-shop som drar åt rubbet och gör att alla valkar slätas ut och försvinner.....

Det blev ingen huvudfoting

Jag har gått och väntat på att A ska rita huvudfotingar. På 4-års kontrollen kunde han inte det, han ritade en ring sen blev det inget mer. Idag när vi var ute så ville han ha sina gatukritor, så jag plockade fram dem. S och M, grannen, var oxå med. A undrade hur man ritade en fisk, så jag gjorde en, och han ritade efter. Då frågade jag om han kunde rita av sig själv. "Hur gör man då?" Jag svarade "Hur ser du ut, vad har du högst upp?" "Huvudet" kom det snabbt, och han ritade en ring, sen frågade jag "Vad har du på huvudet , i ansiktet?" "Ögon" svarade M, och A började rita, först två ringar i den redan ritade ringen (ögonen), sen ritade han en kropp och två ben och till sist en fot på varje ben. Så det blev ingen huvudfoting att rama in och hänga upp på väggen, det blev att hämta kameran och fota hans första riktiga självporträtt. Sen ritade han två självporträtt till. Pappa blev mycket imponerad när han kom hem från jobbet och såg konstverken på gatan och garageuppfarten.

Resten av semestern har avlöpt bra med mycket sol och bad. Båda pojkarna har blivit riktiga fiskar i vattnet, A som knappt vågade doppa tårna i början av sommaren hoppar nu från bryggan och är gärna ute på djupt vatten (med armpuffar och simdyna).

Mina inköp till bröllopet är klara och möhippan är avklarad och den blev lyckad! Ska nu bara hitta lämplig klädsel till S (H får klara sig själv och A är färdig ekiperad).

Däremot verkar det stört omöjligt att hitta gummistövlar i storlek 28, får hoppas att A's fötter inte växer allt för snabbt, det är ett par mm tillgodo i de han har....

Getingarna har fortsatt att irritera oss, hittade två samhällen under taket på sommarstugan (dessa fick vi bukt med), och det här hemma fortsätter att leva vidare. Problemet här hemma är nog att vi inte kan få bort själva boet. Just nu sitter det en bomullstuss i det som är ingången, men det surrar en del getingar i närheten och de gör allt för att hitta alternativa vägar in.

Och mina nya glasögon sitter nu på näsan och jag trivs mycket bra i dem.

Getingar och annat smått och gott

Getingar har vi gott om denna sommar, först i levande form, nu mest i död form. Vi upptäckte att de små illbattingarna hade en ingång via väggpanelen och antagligen byggt bo på vinden. Så vi lånade en spray (Anticimax) via min blivande svåger och sprayade vid ingången, 3 försök tog det innan de slutade krypa in (och ut). Så nu hittar vi döda getingar lite här och där, både inne och ute. Inte ett dugg trevligt. Hittade en döing i A's säng i går kväll *ryser*. Det hela späs på med bin (även de döda) som antagligen kommer från den biodlande grannen som bor en bit bort från oss på samma gata.

Annars har vi varit en sväng i stugan, därifrån en tur till Lysekil och Havets hus samt ett besök i sommarparadiset Mollösund (fast där var kallt i vattnet). Under en tur med svägerskan och hennes sambos båt flög H's keps i vattnet och sjönk. Detta var sommarens stora händelse enligt S, han pratar fortfarande om pappas keps som är borta.

Har lämnat en del oavslutade trådar samt har fortsättning på några, så det tänkte jag summera upp:

- Har fortfarande inte fått mina nya glasögon, de var försenade från England, skulle postas idag.

- Min väninnas man som opererade bort ena testikeln hade cancer. De ansåg att det inte fanns mer att göra just nu (allt borta i och med operationen), så nu är det täta kontroller som gäller. Mina tankar är med dem.

- A har fortfarande problem med att säga till när han behöver kissa eller har kissat i byxorna, men det går mycket bättre. Om det beror på att vi är bättre på att se till att han går på toa vet jag inte, men det finns hopp om framtiden i alla fall.

- Jag är fortfarande geggig i ögonen, det är över två veckor nu, men det kliar inte. Pollen? Äter allergi tabletter, men tar inget specifikt för ögonen.

- Har nu fått tag i skor och sjal till min debut som tärna, bara halterneck bh kvar att införskaffa *glad* och gå ner några kilo och/eller byta klänning..... *suckar*. Funderar på att skaffa någon form av träningsredskap. Svägerskan har tagit med sig någon typ av trappmaskin till stugan, ska ta och testa den nästa gång vi åker dit. Mamma har även erbjudit mig att låna hennes studsmatta, ska nog nappa på det erbjudandet så jag åtminstonde kan komma i klänningen, sen får jag se vad som händer i höst. Kanske att jag kan få till det och börja träna något igen typ ridning eller aerobics (eller liknande). 

Personlighet

För ett tag sedan gjorde jag ett personlighetstest som jag hittat på en annan blogg. Resultatet blev som följer:

Din personlighetstyp:
Allvarliga och lågmälda. Söker trygghet och ett lugnt liv. Ytterst noggranna, ansvarstagande och pålitliga. God koncentrationsförmåga. Ofta positiva till att upprätthålla existerande traditioner och institutioner. Arbetar hårt och är välorganiserade. Målinriktade. När de väl bestämt sig kommer de nästan alltid att framgångsrikt slutföra sina projekt.

Kärriärer som skulle kunna passa dig:

Företagsledare, operativa chefer, administratörer, kamrerer, banktjänstemän, poliser, detektiver, domare, advokater, läkare, tandläkare, programmerare, systemvetare, dataspecialister, revisorer, elektriker, matematiklärare, maskiningenjörer, stålarbetare, tekniker.

Varför blir jag alltid chef och ledare i den här typen av tester, det har jag inga som helst planer på! Eller jo förresten, min chef har ju hotat med att jag ska bli projektledare till hösten, får väl se hur det blir med den saken.

Nyfiken på att se din egen profil? Här är länken http://se.41q.com

Oturen hänger i

Igår när jag skulle åka in till stora staden och leta sjal och skor (och även titta efter en eventuellt ny klänning) till syster ysters bröllop så small det helt plötsligt till på höger sida av bilen. Jag blev livrädd! Hade jag krockat med något, var det någon som kastat en sten mot bilen, vad hade hänt? Stannade vid första bästa tillfälle (en busshållplats) och gick ut och tittade, och såg ingenting, nada. gick runt bilen, såg fortfarande ingenting. Var det något under bilen som gått sönder? En länkarm, stötdämpare eller liknande? Vågade inte fortsätta utan vände om hemåt igen.

Väl hemma kom H ut för att titta på bilen. Han kollade stötdämparna, gick runt bilen, tittade. Sedan sa han "Har du rört backspegeln?". "Nä" sa jag samtidigt som jag noterade att den var infälld. H vek ut den igen och konstaterade att glaset var borta, samt att det var skrapmärken på baksidan av backspegeln.

Så då var första gåtan löst, den smäll jag hört var backspegeln som åkte in, så nu återstod bara att ta reda på varför. Så jag satte mig i bilen och åkte tillbaks till den plats där det hänt och då ser jag att där, alldeles vid körbanan, står en blå/gul randig skylt som som ska uppmärksamma bilförarna om att "här börjar kantsten". Kör förbi och parkerar bilen på lämpligt ställe, för att sedan gå tillbaks till skylten och kolla läget. Och på vägen dit, 5 - 6 m från skylten, ligger ett krossat glas till backspegeln (tack gode Gud att ingen gick på den gångbanan när det hände). Och skylten, jag den såg lite tilltufsad ut.....

Denna relativt lindriga olycka gjorde mig jätte ledsen. Vägen där det hände är samma väg jag tar till jobbet (nästan) varje dag, och ändå ligger jag såpass långt åt höger att jag kör i en skylt som stått där länge. H försökte trösta mig genom att säga att det är ju det man ser varje dag som man slutar att se efter ett tag, men det hjälpte inte, det kanske är så att min avsaknad av att kunna bedöma avstånd gör mig till en olämplig bilförare? Någon shoppingtur blev det inte den dagen i alla fall..... hade tappat lusten.

Idag var vi på Bilia och köpte ett nytt glas för 544 svenska riksdaler (jag propsade på att vi skulle byta hela backspegeln, men H ansåg att det räckte med glaset) . När H sedan monterat det nya glaset visade det sig att fjärrmanövreringen (spaken som sitter på backspegeln inne i bilen och gör att man kan justera spegeln inifrån cupén utan att gå ut) inte funkade längre. Men H tyckte inte det gjorde något, för "den ställer man ju in en gång och sedan rör man den inte så ofta". Sötnos!

Hjälp!

I normala fall tycker jag att fästingar är en del av sommar plågorna, precis som myggor, knott, getingar och bin. Jag brukar behöva plocka omkring 10 st per familjemedlem och säsong (det dräller av dem uppe vid sommarstugan), så jag är både van och härdad. Men nu på kvällen hade A fått en i midjan. De jag brukar plocka är yttepytte små, men den här var groteskt stor, och då menar jag inte den blod fyllda bakdelen, utan den del av kroppen som utgörs av huvud och ben. Har aldrig sett något liknande i fästingväg. Till råga på allt elände satt den som berget. Fattas bara att han får borelia nu oxå. Bara att hålla koll på rodnad runt bettet och andra skumma symptom.

Annars idag har A försökt dränka S i vår lilla uppblåsbara pool, samt att vi varit i Slottskogen och tittat på djuren. H har även lagt klart en fjärdedel av golvet på vinden.

Och igår upptäckte jag att jag vuxit ur min klänning som jag ska ha när jag är tärna på syster ysters bröllop. Jag köpte den i början av februari, och de kilon jag lagt på mig sedan dess (max 3) har tydligen lagt sig om magen allihop. Har redan sedan innan semestern haft planer på att gå med i Vikt Väktarna till hösten (för att mota Olle i grind), och igår kom (så lägligt) lite info med posten från en kollega. Men jag kände bara "nääää", har varken lust eller motivation att lägga om hela familjens matintag. Inte ens min urvuxna klänning gav mig någon "djävlaranamma" känsla. Däremot vet jag ju att felet är för mycket nötter, chips och ostbågar och för lite motion, så första åtgärden blir att försöka komma igång igen med att gå ut och gå ett par gånger i veckan samt att även lägga till några sits ups här hemma, och naturligt vis dra ner på snackset, men det blir svårt, speciellt i semestertider.

Besök på Hönö

På eftermiddagen tog vi bilfärjan ut till en av öarna i skärgården, närmare bestämt Hönö. Där träffade vi C med sonen W, och G med sönerna K och T, A med familj dök tyvärr aldrig upp. Vi spelade fotboll, fikade och gick på tältmöte (det pågår Konferens denna vecka).  Tältmötet riktade sig till barn mellan 4 och 10 år. A var helt uppslukad av skådespelet framme på scenen. S var mer intresserad av alla tält och husvagnar som stod uppställda i närheten. När mötet var slut fikade vi igen och sedan bar det hemåt.

Egentligen är jag lite anti tältmöten, det är lätt att det blir fanatiskt, men idag tycker jag att det låg på en bra nivå, lite väl mycket prat för att passa de minsta dock.

Första dagen

på familjens semester. På förmiddagen var vi och köpte rå-spont som skall läggas som golv på vinden. H hann tom bära upp några av brädorna på vinden. När allt virke är uppe är det bara att lägga ut dem och spika fast dem (det finns ett golv vi ska bygga vidare på). Känns faktiskt som ett projekt som vi kommer att kunna avsluta under semestern.

Eftermiddagen tillbringade vi på K's 40-års kalas. Min och K's historia började väl på riktigt första året på gymnasiet, så det börjar bli några år nu. Måste erkänna att jag blängde lite avundsjukt på de med lite äldre barn som faktiskt fick sitta och äta i lugn och ro och dessutom hann konversera med bordsgrannarna. En tråkig sak med stora kalas är att jag i princip aldrig hinner prata något med jubilaren. Vi hann i alla fall bestämma att vi skulle försöka hinna med att träffas under sommaren för att hinna umgås lite.

Insomnings strul

Sedan i torsdags har A haft svårt att komma till ro och somna. Han somnade 22.30 i torsdags (då vi hittade honom på golvet innanför dörren till hans rum), något liknande i fredags, 21.30 i lördags och 21.15 i kväll. Vi har börjat med att försöka få honom att somna själv (vi sitter i TV-rummet precis utanför hans dörr) och de första kvällarna gick jätte bra. Så nu funderar vi över om han protesterar mot den nya rutinen eller om han helt enkelt har behov av att ha någon av oss i närheten när hon ska somna. Kan ju nämna att orsaken till att vi började med den nya rutinen var att det tog lång tid för honom att somna även när vi låg inne hos honom, men då somnade han i alla fall innan kl 21.

Blandad kompott

Vaknade med ett geggigt och rinnande öga samt en tät näsa, förkyld igen *suck*. Undrar hur tät näsan varit utan allergi-kortison-nässprayen?

Vid lunchtid körde jag A till C's kalas (en av dagiskompisarna), det var minst 22 barn, och vad vi kunde räkna var det bara 3 av dagisgänget som inte var där. A hade i alla fall hur kul som helst och var alldeles genom svettig när han fick sin godis påse efter 1 h och 45 min vild lek.

Efter kalaset åkte vi och shoppade present till K som ska ha kalas på måndag. När vi kom hem igen tog hela familjen och åkte iväg och badade. Sjön vi åkte till är perfekt ur barnsynpunkt då det är sandstrand och långgrunt. Tyvärr är det lite väl lågt vatten just nu, men ungarna storm trivdes.  Till och med lille S vågade krypa omkring i vattnet när det nådde honom till magen, och efter en stund vågade han sig ut i vatten som nådde över knäna, givetvis i en vuxens sällskap.

Beroende

Att blogga är beroende framkallande, samma sak med att följa bloggar jag börjat läsa. Tur att jag inte är så aff beroende längre.

Idag var jag då äntligen hos optikern. Det blev ett par blåa bågar med bred skalm, hög brytande plastglas med antireflexbehandling och extra härdad yta och något gråtonade, samt ett par clip-ons och en försäkring. Allt till det fatala priset av 4863 kr. Det är inte billigt att vara "lätt" synskadad (ser bra så länge det är närmare än 10 cm till objektet). Tur i oturen behövde både närsynthet och brytningsfel justeras på båda ögonen. Hoppas nu bara att dessa kommande glasögon fungerar bättre än det nuvarande paret. Det skulle ta 1 - 2 veckor.

Försökte hitta bågarna på nätet, men det gick inte så bra, och även om jag hade gjort det skulle jag nog varken klara av att lägga in bild eller länk här.

Life is a rollercoaster....

.... eller ömsom vin ömsom vatten.

Så när A dängde melamintallriken i bordet så att den sprack och det knappt gått 1 h av semestern, då höll jag på att kasta in handduken.

Men det hade jag inte behövt, vi har hunnit med en del roligheter sedan dess. Bl.a. annat tog vi bussen (t o r) till centrum där vi shoppade och tog en fika på det nybyggda bibliotekskaféet. Och på kvällen tog jag ett bad med lavendel badsalt, och såg till att jag blev rejält skrubbad från topp till tå (gick nog ner ett par kilo på kuppen, för en sådan rejäl skrubbning har jag inte gjort sedan nyårsafton). Och idag har det gått vilt till  i den lilla uppblåsbara poolen. Och jag jobbar stenhårt med att inte tappa humöret i tid och otid.

Och kanske det hela skulle bli ännu bättre om jag bara kunde pallra mig i säng om kvällarna.... 

 

*suck*

Det var ju så här det inte skulle bli, bara massa negativa tankat och åsikter, men nu är jag där igen, blä. Jag har ju massa uppslag jag skulle kunna skriva om, men jag har ingen lust.

Hur tar man sig upp ur dessa svarta hål och hur får man sin nära och kära att inse att de inte hjälper till att dra en upp, utan snarare tvärt om.

Det kommer att bli en lång semester.....

Ledig!

Nu har jag semester (i kombination med föräldraledighet) och pojkarna har gått på sommarlov! Får se hur länge det dröjer innan vi slår ihjäl varandra?

Dagis hade ringt H idag och sagt att S blivit stucken av en geting. Jag har blivit stucken av en geting en halv gång (vispade till den och fick känna av gadden), medan S har blivit stucken av ett bi och en geting på mindre än en månad. Olika falla ödets lotter.

Jag lämnade i alla fall kontoret med ett väl städat och välorganiserat skrivbord, så nu är det bara att droppa allt och njuta! Synd bara att jag inte kom ihåg alla måsten innan semestern, så jag får allt ta en sväng där om när jag ska till optikern, vissa saker kan inte vänta.......

Näst sista dan innan semestern

Så var det bara i morgon kvar, sen väntar mer än 5 veckor utan att behöva gå upp och gå till jobbet, för det det som är semester för mig, att inte behöva jäkta upp för att komma iväg. Idag kom äntligen skärmarna till det kontor jag delar med kollegan J. Vi beställde dem i mars..... tydligen var tyget vi valt restat. Det blir i alla fall första gången i mitt arbetsliv som jag inte jobbar en enda dag i juli (min först lediga dag är 27/6 och nästa arbetsdag är 4/8).

Simons dagisutflykt hade varit lyckad, han hade tom fått klappa kycklingar! Men även kaniner stod på programmet (och sedan pratade han om katter, men det finns inga på utflyktsmålet vad jag vet).

Är lite orolig, väntar på besked från en väninna.  För tre veckor sedan opererade hennes man bort sin ena testikel pga tumörer. Idag skulle de till onkologen för att få besked. Vill så gärna höra att allt är bra. De har tre barn.... vill bara hör att det inte är cancer! Hatar denna sjukdom som ställer till så mycket elände!

Trött

Borde kanske gå och lägga mig istället för att sitta här?

I dag på eftermiddagen fick jag klippt gräsmattan trots att jag var ensam med kidsen,  som har varit allt annat än lätta att hantera. Till och med A's ena dagisfröken påpekade att A varit svår att tillgodose under dagen. Det blir ju inte enklare av att man själv bara vill gå och lägga sig. 

Fick också tittat på premiären av Allsång på Skansen innan jag gjorde i ordning matsäck till S som ska på sin första dagis utflykt i morgon. Tyvärr kan ingen av oss följa med då utflykten annonserades med kort varsel. Det går säkert bra ändå, men det hade varit trevligt att följa med.

En bra måndag!

har det varit idag, och sådana är inte vanliga, eller???

Pojkarna har varit extremt goa under eftermiddagen/kvällen, och jag var på ovanligt gott humör, och denna ovanligt lyckade kombination resulterade i en mycket mysig eftermiddag/kväll med mycket lek, bus och skoj. Och stor bus har hållit sig torr hela dagen, jippi!!!!

Fick även ringt en optiker och beställt tid så snart som möjligt, vilket blev fredagen den 4/7. Det blev den optikern, som jag inte hittade på Eniro, som jag gick hos innan den jag var hos sist.

Helgen innan Midsommarhelgen hade jag och sambon vårt första barnfria dygn sedan A föddes. Vid halvtio snåret på lördagsförmiddagen åkte vi till min mamma och lämnade barnen. Sedan for vi in till den stora staden, tog en kaffe på sambons jobb, och åkte sedan till STCC racet, där vi tillbringade största delen av dagen. Måste erkänna att STCC inte var min grej, tycker speedway är mycket roligare! Efter det tog vi oss vidare till den grekiska restaurangen där vi skulle utnyttja mitt födelsedags presentkort. På vägen dit tittade vi in i Macforums nya concept butik.  Den grekiska maten var mycket god, speciellt förrätten, och ingen av oss orkade efterrätt. Tack vare presentkortet gick kalaset på 30 kr, så vi lämnade en hundralapp som tack för god mat och service. Nu var tanken att vi skulle bege oss till hemmets lugna vrå, men vi åkte till stadens nöjesfält istället och roades med vuxen-aktiviteter så som berg och dalbanor och andra åkattraktioner, det var ett tag sedan vi gjorde det tillsammans. En tur i spelhuset blev det oxå. Efter detta äventyr började resan hemåt via stadens paradgata där vi shoppade lite bröd, glass och andra nyttiga och onyttiga saker. Kom i säng hyfsat tidigt (vid 22.30 tiden) och vaknade 6.30 (typiskt) men somnade om och sov till 9.30. Gick upp och gjorde oss i ordning och åkte och hämtade två nöjda pojkar som sovit borta utan mamma och pappa för första gång i sina liv, och det hade gått jätte bra!

Arrghhh!

I bland blir jag bara så trött, arg, ledsen, besviken så jag vet knappt vart jag ska ta vägen. Karlar!

Gillar inte "måste"-helgdagar

Vad är då en "måste"-helgdag? Jo det är en sådan där dag då man har en massa "måsten" över sig: måste äta viss sorts mat på ett visst sätt enligt ett visst schema, måste umgås med andra människor alternativt ha/vara på fest eller hitta på något annat som är tillåtet enl den allmänna opinionen.

Midsommar är en typiskt "måste"-helg, liksom Lucia, Jul, Påsk, Halloween. Det finns säkert fler, men jag kommer inte på några just nu.

Årets Midsommar firade vi själva i sommarstugan, med obligatorisk dans kring midsommarstången (organiserat firande i närheten av stugan), matjesill, färskpotatis, jordgubbar m.m. Bröderna bus uppskattade nog mest åkturen med traktor-släp från campingen där vi parkerade till platsen för midsommarfirandet. Lilleman uppskattade inte jordgubbarna.

Annars har väl helgen varit sisådär. De (få korta) stunder som pojkarna leker bra med varandra, då leker livet, resten av tiden är det mest tjat: nej, gå därifrån, låt den vara, bits inte, sparkas inte, din bror hade den nu, var försiktig, låt bli osv. Jag tycker att det är mycket jobbigt att föremål som överlevt min sambo och hans systrar (de har haft stugan sedan 1970), 5 syskonbarn (idag 23 - 16) samt en massa andra barn, går sönder när vi är där. En del går att skylla på föremålens åldern, men resten beror enbart på det sättet pojkarna hanterar grejerna. Men å andra sidan  är det lika hårdhänta här hemma oxå, men då drabbar det ju bara våra egna saker (stugan delar vi med ena systern). 

Men det mest enerverande är väl bakslaget vi fått på A när det gäller att vara torr, jag vet inte hur många gånger han kissat i byxorna senaste veckan. Och jag säger inget om det, jag kan mycket väl förstå att han har roligare saker att göra än att gå och kissa, men det som stör mig/oroar mig är att det inte tycks bekomma honom det minsta att han blir blöt. Han kan ha varit ute i regnkläder och när man kommer in och klär av honom så inser man att han är fuktig (inte blöt) i grenen. Frågar man honom då så kan han tala om precis vad han gjorde och var han var när han kissade, men han säger inget då, utan väntar tills man går in. Och jag har ingen aning om hur vi ska komma ifrån detta. Ska man ignorera eller bli arg? Och om man nu ska bli arg, vad ska man då bli arg på: att han har kissat på sig (och göra antagandet att han inte bryr sig) eller på att han inte säger till att olyckan har hänt?

Ja, ja, snart är de tonåringar, och då har jag glömt detta, jag kommer ju inte ens ihåg när A blev torr!

This too shall pass!

Dålig affär

I förmiddags då jag åkte iväg för att handla inför Midsommarhelgen åkte jag förbi ett stånd där de sålde jordgubbar för 29 kr. Väl framme vid affären sålde de jordgubbar för 40 kr, så då kom snål-åke fram och tänkte att jag köper jordgubbarna vi det andra stället på vägen hem. Sagt och gjort, när inköpen var klara satte jag mig i bilen och åkte hemåt. Stannade vid jordgubbsståndet och bad om två askar. Gav fram en hundralapp och sa "Vi kan säga 60 jämnt". "De kostar 45" sa säljaren då, och menade då per ask, och gav tillbaks 10 enkronor i växel. De askarna som kostade 29 kr var 0,5 l askar, inte de 1 l askar som jag köpt. Så istället för att spara 22 kr förlorade jag 10. Så kan det gå när man försöker vara ekonomisk.

Trevlig Midsommar!

Nonexisting

Denna dag har varit så över djävlig att jag här med stryker den ur almanackan och mitt liv!

Svammel

Mina glasögon gick sönder igår. Satt och tittade på Bolibompa, skulle putta upp dem så jag tog tag i skalmen där gångjärnet sitter. "Krack" sa det och själva skalmen lossnade från gångjärnet. Till saken hör att jag inte är nöjd med den optiker där jag köpt glasögonen. Den optikern jag gick till gången dessförinnan gick inte att hitta på Eniro och den optikern jag blev rekommenderad av en nära kollega hade inte tid den dagen jag kunde komma, så då blev det en optiker som jag är mycket missnöjd med. Varför missnöjd? Bågarna har känts rangliga från början (hur man nu kan rekommendera en sådan ranglig båge till en småbarnsförälder), när jag hämtade glasögonen så gjordes inte en tillstymmelse till att justera bågen så att den satt rätt på mig (har brytningsfel) och jag är inte riktigt nöjd med styrkan/brytningsjusteringen på glasen.

Så nu är frågan:

Ska jag gå till den optikern jag inte gillar och se om de kan laga bågen alternativt beställa en ny skalm? Eller ska jag ta tjuren i hornen och köpa ett par nya glasögon (jag trivs ju ändå inte i dessa men jag hade nog tänkt att de skulle hålla längre, glasögon är ju inte direkt gratis.....) och försöka få en tid hos den optikern jag blev rekommenderad och själv lägga en lim-klutt i skalmen och trycka fast den på gångjärnet så att jag i alla fall klarar mig hjälpligt? För närvarande sitter skalmen på plats med vanlig tejp, och det funkar väl sådär.

Idag tog jag tag i en sådan där grej som egentligen bara är dumheter som sitter i mitt huvud, men som är ack så svårt att ändra.

När A var 4 veckor gammal var H på tjänsteresa. Eftersom han skulle vara borta en vecka så kom jag till slut till en punkt då jag var tvungen att duscha. Sagt och gjort, A sattes i babysittern (en sådan med ligg-läge) som ställdes på golvet i badrummet en bit från duschen, och jag hoppade in. Blötte mig, tvålade in mig, sköljde bort tvålen, tittade ut på A mellan varven, allt var frid och fröjd. Sedan dags för håret, in under duschen, blötte håret, tittade ut på A, som blev fullständigt panikslagen, antagligen för att min i normala fall stora hår volym var väldigt platt. Jag tvättade klart håret det fortaste jag kunde medan A satt och skrek hysteriskt i babysittern. När jag väl fick lyft upp honom så var han otröstlig, det tog evigheter att trösta honom och han hulkade i 2 h efteråt. Efter denna episod har jag inte duschat när jag varit ensam med barn, vilket är mer än 4 år sedan. Men idag tog jag mod till mig och gick in i duschen när pojkarna somnat, och gissa vad, det gick hur bra som helst!

På't igen....

Jaha, Madde bloggar försök två.

Förra (och tillika första) gången jag startade en blogg, så blev innehållet så nattsvart, så jag raderade den. Nu gör jag ett nytt försök och hoppas att den ska bli lite mer nyanserad med både glädje och sorg, tankar och funderingar, positivt och negativt ja, ett sätt att försöka spegla världen från min horisont.

Välkommen!